Till innehåll på sidan
Holger Berling, miljöombud på Bioteknik.
Miljöarbetet har blivit tydligare och mer målinriktat, tycker Holger Berling, miljöombud på Bioteknik. (Foto: Christer Gummeson)

Nytändning för lokalt miljöarbete på KTH

Publicerad 2012-02-13

På tre år ska ett nytt, certifierbart system för att hantera miljöfrågorna byggas upp på KTH. Den inriktningen har gett miljöarbetet en nytändning och miljöombuden en tydligare roll.
– Vi jobbar betydligt mer målinriktat nu. Och nu tar man ett helhetsgrepp, tidigare var det mer av punktinsatser, säger Holger Berling, miljöombud på Bioteknik.

Som länk mellan det centrala miljöarbetet och det lokala har skolornas miljöombud en nyckelroll. Holger Berling har varit miljöombud på bioteknikskolan i drygt tre år och är entusiastisk över den förändring som skett sedan han började sitt uppdrag.

– Det har blivit mycket tydligare vilka ambitioner KTH har med miljöarbetet. Det märks, både internt och externt, att KTH väljer att satsa på miljön, säger han.

Både Holger Berling och KTH:s miljöchef Johan Sundqvist, poängterar att det redan tidigare gjorts bra saker inom miljöområdet på KTH. Till exempel de projekt som bedrivs i samarbete med Akademiska hus för att minska energiförbrukningen till fjärrvärme, el och fjärrkyla.

– Men det vi gör nu handlar om att införa ett strukturerat arbetssätt som omfattar hela KTH, förklarar Johan Sundqvist.

Just nu pågår grundarbeten för det nya miljöledningssystemet i form av en kartläggning av nuvarande rutiner kopplade till miljö och hållbarhet.

– För att veta vad som behöver förändras måste vi först ta reda på hur vi gör i dag. Det är så lätt att man annars börjar riva och slita även i det som fungerar. Men det som finns och fungerar ska vi naturligtvis behålla och bygga vidare på, säger Johan Sundqvist.

”Miljön i andra hand”

Kartläggningen fokuserar på vissa prioriterade miljöfrågor. En sådan är kemikaliehanteringen som ska dokumenteras från ax till limpa. Den kartläggningen blir extra viktig på skolor som Bioteknik som använder mycket kemikalier konstaterar Holger Berling.

– Jag tror att man i många laboratorier länge haft ett bra tänk kring säkerhet men att miljön kanske kommit lite i andra hand.

Men innan bilden av nuvarande hantering klarnat är det svårt att säga vad som kan förbättras tycker han.

– Det kan handla om allt från att se över vilka produkter och vilka mängder man köper in – ’finns det mindre giftiga kemikalier som skulle fungera?’, ’behöver vi de här volymerna?’ – till hur vi hanterar kemikalierester.

Startskottet för KTH:s nya miljösatsning var den hållbarhetsutredning som gjordes 2010. Den ledde bland annat till att en miljöchef, Johan Sundqvist, rekryterades. I september 2011 tog rektor det formella beslutet att KTH ska ha ett ISO-certifierbart miljöledningssystem senast vid utgången av 2014.

Tillräckliga resurser

Tre år kan tyckas vara en lång tid men Johan Sundqvist bedömer att den behövs för att införa ett fungerande miljöledningssystem i en organisation av KTH:s storlek och komplexitet. Det räcker inte med att formulera mål och handlingsplaner på ett papper påpekar han.

– Vi måste också säkerställa vårt arbetssätt. Och det kommer att ta en stund att få alla att omfamna det här systemet, vi kommer att behöva utbilda och informera.

I rektorsbeslutet om certifiering ingår också att ”erforderliga resurser” ska avsättas för att nå målet. Det innebär bland annat att miljöombuden ska få tillräckligt tid för sitt uppdrag. Minst 20 procent av en heltid, alltså motsvarande en dag i veckan, behövs anser Johan Sundqvist.

På de flesta skolor har miljöarbetet också fått det tidsutrymmet nu, även om organisationen skiljer sig från skola till skola. På bioteknikskolan, till exempel, delar sedan några veckor tillbaka, två miljöombud på uppdraget.

Informationsspridningen, den interna marknadsföringen av miljöledningssystemet, ser Holger Berling som en av knäckfrågorna i arbetet.

– Det finns ett stort engagemang för miljön på KTH. Folk vill vara med och förbättra, men vi måste också veta hur. Och att nå ut till alla med det här tänket, att reflektera i varje led, tror jag blir en av de stora utmaningarna.

Text: Ursula Stigzelius

Prenumerera på Campis nyhetsbrev