Nyfikna på starka forskningsmiljöer

Publicerad 2009-10-28

”Fascinerande att se vad det är som pågår på KTH”. ”Det här gav mersmak”. Så kommenterar några KTH-anställda ett studiebesök hos forskarna på Mikrosystemteknik. Besöket ingår i en seminarieserie om KTH:s starka forskningsmiljöer.

I ett litet labb på Mikrosystemteknik trängs en grupp besökare. Det är administratörer, tekniker och andra KTH- medarbetare som själva inte är forskare men vill lära sig mer om den forskning som bedrivs här.

– Den här sensorn fungerar som en våg, en våg som man kan väga virus med, säger doktoranden Niklas Sandström och visar upp ett minimalt chip.

Virus-vågen arbetar med hjälp av antikroppar som fästs på sensorn. När ett virus som antikropparna känner igen kommer i närheten griper antikropparna tag i viruset, håller fast det och sensorn reagerar. Målet är att virus-vågen till exempel ska kunna användas för att identifiera och mäta andelen viruspartiklar i ett rum.

Besöket i Mikrosystemtekniks laboratorium ingår i en seminarieserie som är en del av KTH:s personalutbildning och syftar till att öka kunskapen om KTH:s forskning bland de anställda. Varje studiebesök omfattar också en föreläsning. På Mikrosystemteknik presenterar professor Göran Stemme en imponerande lista på de möjligheter som tekniken erbjuder.

– Medicinteknik är något som vi arbetar mycket med här, berättar Göran Stemme.

Entusiasm smittar av sig

Forskarna på Mikrosystemteknik arbetar till exempel med en slags mikronålar som ska kunna ersätta vanliga injektionssprutor. Till glädje både för spruträdda vårdtagare och den medicinska personal som ska ge injektionerna.

– Rädslan för nålen är ett större problem inom sjukvården än man kan tro, förklarar Göran Stemme.

Mikronålarna samlas på en liten nålplatta som trycks fast på huden. Ett sådant centimeterstort mikronåls-chip kan fyllas med läkemedel och rymmer både pump och nål.

På en knapp timme hinner Göran Stemme också berätta om DNA-analyser, sensorer till krockkuddar, mobiltelefoni, periferutrustning till IT-komponenter och flera andra exempel på användningsområden. Det är uppenbart att han brinner för sitt ämne och hans entusiasm smittar av sig på åhörarna.

– Jätteintressant. Det är fantastiskt att man kan handskas med så små komponenter. Och det här gav mersmak, jag får lust att lära mig mer om den här forskningen, säger Gunvor Engmarker, webbredaktör på informationsavdelningen, efter föreläsningen.

Nödvändigt att informera

För forskarna är det både givande och nödvändigt att informera om sitt arbete, såväl externt som internt påpekar Göran Stemme.

– Dels är det roligt att tala om något man tycker är så intressant. Men det är också helt avgörande för vårt framtida arbete att vi kan nå ut med våra resultat. Det här är ju en teknik som skapar så många nya, verkligt tvärvetenskapliga möjligheter.

Seminarieserien om KTH:s starka forskningsmiljöer startade hösten 2008 och har mötts av stort intresse. Närmare 50 personer har anmält sig till serien denna höst och varje studiebesök brukar samla runt 30 deltagare.

– Det är ett mycket bra initiativ och det märks att det är uppskattat, säger Mats Wager, en av besökarna på Mikrosystemteknik.

Mats Wager arbetar med att koppla samman företag med KTH:s forskare och har alltså direkt nytta i sitt arbete av den kunskap som seminarieserien ger.

– Jag behöver ju känna till vad som händer på KTH för att kunna förmedla kontakter. Men dessutom har jag en industriell bakgrund inom medicinteknik så det här besöket var speciellt intressant för mig, säger han.

Bidra till stolthet

Vicerektor Gunnar Landgren som är initiativtagare till seminarieserien menar att de flesta som arbetar i den centrala ledningen och förvaltningen vet alldeles för lite om forskarnas arbete och arbetsvillkor.

– När jag jobbade ute i Kista märkte jag till exempel att många som arbetar centralt aldrig varit i Kista – trots att det är en av de mest dynamiska grenarna av KTH:s verksamhet.

Att ledningen och central förvaltning tappar kontakten med kärnverksamheten är ett generellt problem i stora organisationer, påpekar Gunnar Landgren. Men på KTH förvärras problemet av att uppfattningen om vad som är kärnverksamheten kan skilja sig åt beroende på var man arbetar.

– 64 procent av vår budget går till forskningen och ute på institutionerna dominerar forskningsarbetet. Men för många som sitter centralt är utbildningen den dominerande verksamheten, det är få som sysslar med forskningsadministration centralt.

Gunnar Landgren är övertygad om att det finns mycket att vinna på att även administratörer och tekniker känner till mer om forskningen. Och att det behövs både bra introduktion för nyanställda och en kontinuerlig dialog med de som redan har arbetat länge på KTH.

– Det är en kulturfråga. Även de som kanske inte har någon uppenbar, direkt nytta i sitt arbete av kunskap om forskningen gör ett bättre jobb i det långa loppet om de får en känsla för vad som är KTH:s själ. Om man till exempel vet att KTH är världsledande på bioteknik kan det bidra till en stolthet över att arbeta här och ett större engagemang i arbetet.


Text: Ursula Stigzelius. Foto: Håkan Lindgren.