Nyfiken lärare vill vässa undervisningen

Publicerad 2017-02-09

Fredrik Lundell, docent i strömningsfysik, är en erfaren och uppskattad lärare som brinner för utbildningsutveckling. Nu blir han chef för KTH:s högskolepedagogiska verksamhet.

Utanför fönstret råder det grådaskigt februariväder men i Fredrik Lundells rum på mekaniklabbet är klimatet desto varmare. Hans öppenhet och vänliga nyfikenhet gör det lätt att förstå hans framgångar som forskare och lärare, och måste vara en tillgång också i den nya tjänsten som chef för KTH:s högskolepedagogiska avdelning.

Just nyfikenheten och ett mycket stort intresse för undervisning var några av skälen till att han utan att tveka tackade ja till det nya uppdraget.

– Jag insåg nyligen att jag för 20:e året bidrar till undervisningen på KTH. Under den tiden har jag upplevt allt från studenter som lär sig olika mycket, undervisningsmetoder som fungerar bra under en period och sämre en tid senare, betydelsen av enskilda lärares metodval till faktorer som finansierings- och organisationsfrågor. Allt det här gör mig nyfiken – det skulle vara omöjligt att inte vara det.

Fredrik Lundells breda erfarenhet är inte hela förklaringen till intresset för högskolepedagogik. Utan en resa till Boston 2011 hade bilden kanske sett annorlunda ut.

– Då kom jag för första gången i kontakt med peer instruction, en pedagogisk metod jag arbetat vidare med som kan ge fantastiska resultat. Där mötte jag också kollegor som kombinerade excellens inom sina respektive naturvetenskapliga forskningsämnen med ett stort intresse för pedagogiska metoder. Med tjänsten på högskolepedagogiska avdelningen kommer jag närmare den typen av frågor, och kan bidra till att de kunskaper om undervisning och pedagogik som utvecklas på KTH också sprids, även internationellt.

Fredrik Lundell nämner lärarloungen i biblioteket, workshops, seminarier och resor som några forum för ett sådant erfarenhetsutbyte. Han vill också säkra de högskolepedagogiska kursernas förankring i fakulteten, och menar att nyckeln till det är att innehållet är relevant för deltagarna. Inte minst viktigt i en tid när rekryteringsbasen för lärare förändras.

– Av de 200 senast anställda lärarna är 41 procent inte utbildade på KTH. Då blir utbildningen i högskolepedagogik för alla nyanställda en viktig kulturöverförare.

Peer instruction är inte den enda undervisningsmetod som ligger Fredrik Lundell varmt om hjärtat. Han har drivit ett stort projekt inom e-science och är väl insatt i frågor som rör e-learning. Han framhåller högskolepedagogiska avdelningens betydelse för att ytterligare ta vara på möjligheterna med interaktiv utbildning.

– En utmaning nu är att plocka russinen ur e-learningkakan, ur både lärar- och studentperspektiv. Det görs redan mycket inom detta på KTH och det ska vi vidareutveckla, bland annat med olika former av erfarenhetsutbyte.

Arbetet med pedagogik och undervisning handlar i förlängningen om att säkra KTH:s framskjutna plats på rankinglistor över världens lärosäten, enligt Fredrik Lundell. Han ser sin nya tjänst som en möjlighet att vara katalysator för att utveckla utbildningen på KTH.

– Målet är att alla våra forskningsenheter ska bestå av etablerade forskargrupper som erbjuder utbildning på hög internationell nivå. Den högskolepedagogiska verksamheten ska också hålla mycket god internationell klass och attrahera prominenta gäster för kortare och längre vistelser. Allt för att vi ska fortsätta examinera världens bästa civilingenjörer, arkitekter och andra yrkesgrupper.  

Tjänsten som chef för den högskolepedagogiska avdelningen omfattar 50 procent, och Fredrik Lundell fortsätter också att forska och undervisa.

Text: Anne Hammarskjöld

Peer instruction är en metod som syftar till att göra studenterna mer delaktiga i undervisningen. Tanken är att låta eleverna lära av varandra och utveckla långsiktiga förmågor snarare än att plugga intensivt inför prov med risk för ytlig inlärning. Vanligt är att läraren använder ett responssystem, till exempel en mentometer. Studenterna svarar på en frågeställning, svar som sedan diskuteras i mindre grupper för vidare återkoppling under lektionen mellan lärare och studenter.

Till sidans topp