Nya miljöchefen lovar högre ranking
Samtidigt som satsningen på hållbart campus inleddes sjönk KTH till botten i Naturvårdsverkets ranking över svenska lärosätens miljöarbete. Men nu lovar KTH:s nya miljöchef att det var en tillfällighet. Om två år räknar hon med att KTH får full pott på rankinglistan.
– Visst kändes det väldigt trist med de låga siffrorna, men de har en naturlig förklaring. KTH hade just börjat systematisera arbetet för ett hållbart campus och det hade ännu inte slagit igenom när Naturvårdsverket gjorde sin ranking, säger Birgitta Westin, miljöchef på KTH sedan en månad tillbaka.
KTH hamnade på sista plats bland svenska lärosäten när Naturvårdsverket ställde samman årets rankinglista över myndigheters miljöarbete. Jämfört med året innan tappade KTH flera poäng. En avgörande faktor för nedgången var att KTH inte jobbade mot de miljömål som hade satts upp för 2011, konstaterar Birgitta Westin.
Hon medger att det utåt sett kan te sig märkligt att KTH sjunker i miljöranking samma år som man deklarerade en nysatsning på miljöfrågorna och bland annat inrättade en ny miljöchefstjänst.
– Men rankingen släpar efter och visar därför inte den verkliga, samtida bilden av vårt arbete. Miljösatsningens första steg var att inventera verksamheten och kartlägga de behov som fanns. Det var först året efter som miljögruppen inrättades och även fick resurser att arbeta mer resultatinriktat.
Utmaning att väcka engagemang
Birgitta Westrin är övertygad att KTH kommer att klättra på listan nästa år när man kommit närmare förverkligandet av ett miljöledningssystem. Nyligen klubbade KTH:s styrelse igenom en ny miljöpolicy som bereder marken för att snabbare nå framgång i miljöledningsarbetet.
– Ett miljöledningssystem handlar i grunden om att skapa ordning och reda. Vitsen är att miljöarbetet inte ska vara personberoende och därför måste hela processen dokumenteras. Det handlar om att skapa tydliga rutiner om vem som ska göra vad, vilka mål som vi ska ställa upp, en handlingsplan för att nå dem och ett system för uppföljning.
För Birgitta Westin ligger den största utmaningen i att nå ut med information om miljöarbetet i organisationen och att få medarbetarna engagerade i det konkreta arbetet för ett hållbart campus. Miljögruppen, som hon är chef för, har i uppgift att stötta och guida.
– Mycket av de praktiska bitarna kommer ju att landa på den enskilde medarbetaren. Då gäller det också att varje anställd till exempel vet hur man ska hantera sitt avfall och vart man ska vända sig för att få svar på de frågor man har.
För närvarande genomför Birgitta Westin och hennes kollegor en kartläggning över vilka krav och lagar inom miljöområdet som KTH är ålagt att följa. Efter kartläggningen kommer varje skola på KTH få en skräddarsydd förteckning över de regler som gäller inom deras ämnesområden.
”Rankingen är viktig”
All dokumentation, det vill säga det som utgör grunden i miljöledningssystemet, kommer att publiceras på KTH:s intranät under nästa år. Det är förutsättningen för att KTH året därefter ska kunna ansöka om en miljöcertifiering, enligt den internationella standarden ISO 14001.
– Det är först när vi blivit miljöcertifierade som vi kan nå toppen på Naturvårdsverkets ranking. Går allt som vi har tänkt oss kommer vi att befinna oss där om två år, säger Birgitta Westin.
Enligt Göran Finnveden, KTH:s vicerektor för hållbar utveckling, är det av stor vikt att KTH är högt placerat på rankinglistan.
– KTH:s ambition är att vara bland de ledande tekniska universiteten i Europa inom miljöområdet. Då kan vi naturligtvis inte hamna lågt på en lista över enbart svenska läroäten. Vi måste högre upp på listan, det är självklart, säger han.
Hur påverkas förtroendet för KTH som miljöuniversitet genom nuvarande rankingplats?
– Det är naturligtvis inte positivt i den aspekten. Men det är viktigt att slå fast att rankingen markerar vår position innan satsningen genomfördes. Vi är medvetna om att vi inte gjort ett bra jobb tidigare, men att vi såklart vill göra det och även kommer att göra det framöver.
Text: Christer Gummeson