Minskat fusk – men stort mörkertal

Publicerad 2013-01-11

De senaste åren har antalet plageringsfall halverats på KTH. En av dem som arbetat hårdast för att stävja fusket är Carl-Mikael Zetterling, som nyligen fick KTH:s pedagogiska pris för sina insatser.
– Visst vore det roligt om vi kunde slå oss för bröstet och säga att problemet är löst. I själva verket finns ett stort mörkertal som vi måste ta itu med, säger han.

Plagiering, alltså otillåten användning av källmaterial, har ökat kraftigt sedan början av 2000-talet på svenska lärosäten. I hela landet anmäls ungefär 400 fall av plagiering varje år. Men i verkligheten är det mångfalt fler. Kanske uppemot tio gånger så många, menar Carl-Mikael Zetterling med hänvisningar till internationell statistik.

– Det är tydligt att det för få anmälda fall i Sverige. Jag har visserligen inga bevis för att det finns många oupptäckta fall av plagiering, men internationell erfarenhet pekar på det. Det finns ingen anledning att tro att vi i Sverige är förskonade från det.

För snart fyra år sedan drog han igång en kampanj för att få bukt med den alltmer omfattande plagieringen på KTH. Då hade antalet plagieringsfall ökat under flera år och KTH:s disciplinnämnd hade svårt att hinna med att ta hand om alla anmälningar.

Tillsammans med den brittiska experten Jude Carroll tog Carl-Mikael Zetterling fram en plagieringshandbok för KTH:s lärare, ”Hjälp studenter att undvika plagiering”. De höll även en serie föreläsningar och tog fram en policy. Året därefter halverades antalet ärenden, och året därpå sjönk antalet fall ytterligare.

– Allt talar för att vårt arbete hade positiv effekt. Men sådana effekter klingar ut om man inte har en ständigt pågående dialog med studenterna om vad plagiering är och hur det kan undvikas, säger Carl Mikael Zetterling.

Krävande pappersarbete

Problemet med plagiering omfattar både de studenter som medvetet fuskar med källmaterial och de som kopierar och klipper in andras texter i sina arbeten utan att veta att det är otillåtet.

– Jag vet inte vilken sort som är vanligast och det är egentligen heller inte intressant. KTH:s lärare måste informera tydligt om hur vi ser på plagiering och använda de verktyg som finns för att upptäcka fusk. Sedan kommer det alltid finnas personer som ändå försöker fuska, det kan inte vi göra något åt.

Enligt KTH:s regelverk ska både exjobb på kandidat- och masternivå, liksom licentiat- och doktorsavhandlingar plageringsgranskas. Men en sådan granskning sker långtifrån alltid, enligt Carl-Mikael Zetterling.

Ett av skälen är att det administrativa arbetet kring granskning och eventuell anmälan anses för omfattande. Det tar ungefär en arbetsdag att göra det som krävs: Peka ut den plagierade texten och originalet, ta fram kursdokumentation som visat att man medvetandegjort studenterna om plagiering, och diskuterat om det i kursen.

– Men lärarna måste inse att det är en del av deras examination att kontrollera om arbetet är plagierat. De måste också i förväg informera studenterna om att arbetet kommer att plagieringsgranskas. För att en student ska kunna fällas för plagiering måste KTH i förväg ha informerat om att plagiering inte är tillåtet, annars finns det inte tilläcklig rättslig grund för en varning eller avstängning.

Endast 200 använder textmatchningsverktyg

KTH:s textmatchningsverktyg för att upptäcka plagiering, ”Turnitin”, används i dagsläget av cirka 200 lärare. Det är alldeles för få, enligt Carl-Mikael Zetterling, som anser att åtminstone 75 procent av KTH:s lärare borde använda verktyget för att man ska kunna komma tillrätta med plageringen.

Den självklara risken med upptäckten av plagiering är att värdet på en ingenjörsexamen kan komma att urvattnas i omvärldens ögon. Men det kan också få spridningseffekter på forskningsnivå, konstaterar Carl-Mikael Zetterling.

– Lär man inte ut att plagiering är otillåtet på grundutbildningen riskerar beteendet att fortsätta högre upp i studierna. Erfarenheter från Storbritannien visar att de som börjar fuska fortsätter att göra det på forskarnivå.

Även på KTH finns flera fall av plagiering på forskningsnivå. Carl-Mikael Zetterling känner till flera fall där avhandlingar har tvingats skickats tillbaka för omtryck när man i efterhand upptäckt att delar av texten varit plagierad. Det finns också exempel där man upptäckt plagieringen under själva disputationen.

En följd av Zetterlings kampanjarbete är att det numera ingår kurser om plagiering i KTH:s interna pedagogikutbildning. Handboken delas ut till kursdeltagarna.

Text: Christer Gummeson

Fakta – Plageringsfall vid KTH 2007–2012

Fakta – KTH:s pedagogiska pris:

KTH:s pedagogiska pris delas ut till två lärare varje år ”för framstående lärarinsatser inom den grundläggande utbildningen”. Förutom Carl-Mikael Zetterling fick även Anna Finne Wistrand, Skolan för kemivetenskap, priset år 2012. Anna Finne Wistrand får priset bland annat för hennes arbete för att öka intresset för ämnet kemi. Läs mer om Anna Finne Wistrands arbete: Rekordstort kemiintresse efter kampanj

Till sidans topp