Till innehåll på sidan
Antalet tjänsteresor med flyg behöver minska om KTH ska kunna nå upp till långsiktigt hållbara miljömål, enligt vicerektor Göran Finnveden. (Foto: TT-bild)

Minskade utsläpp fortsatt höga

Publicerad 2015-05-07

Interna miljöskatter och en diskussion om vilka forskare och lärare som behöver resa är några förslag för att minska KTH:s miljöbelastning. Även om utsläppen från personalens resor minskat, är de ändå höga i ett nationellt och globalt perspektiv.

Göran Finnveden, vicerektor för hållbar utveckling

KTH:s miljöambitioner utmanas av forskarsamhällets internationalisering. Globalt nätverkande och samarbete inkluderar långväga tjänsteresor som belastar miljön. Hur går ekvationen ihop?

Göran Finnveden, vicerektor för hållbar utveckling, medger att det finns en intressekonflikt men tycker inte att man ska övervärdera motsättningen. Ambitionerna kan gå hand i hand genom miljövänliga färdmedel och fler resfria möten, menar han.

– Min känsla är att forskare allt oftare träffas på digitala platser som Skype och att fler väljer tåg framför flyg.

Han lyfter fram KTH:s senaste resestatistik– på två år har koldioxidutsläppen vid tjänsteresor minskat med en tredjedel, från 1,6 till 1,1 ton per anställd. Minskningen är överraskande stor, enligt Göran Finnveden, och innebär att KTH:s nuvarande miljömål för tjänsteresor redan uppnåtts med råge.

– Statistiken är preliminär, men stämmer den är det givetvis mycket glädjande, säger han.

”Nivåer inte acceptabla”

Samtidigt – jämfört med andra myndigheter och i relation till globala miljömål – är utsläppsnivåerna höga. Liksom flera stora universitet ligger KTH högt upp på listan över de myndigheter som orsakar mest utsläpp vid flygresor. KTH:s placering, en femte plats, ser inte bra ut, enligt Göran Finnveden.

– Vi behöver fortsatt minska utsläppen, nuvarande nivåer är inte långsiktigt acceptabla och jag skulle gärna se att vi hade en bättre placering på listan.

I ett vidare perspektiv är utmaningarna än större påpekar han. Om FN:s klimatmål ska nås måste genomsnittssvenskens totala utsläpp i Sverige minska från dagens cirka 5 till ungefär 1 ton år 2050 – alltså samma nivå där den genomsnittlige KTH-resenären befinner sig i dag.

– Man kan säga att vi på KTH redan flyger upp vår del i tjänsten i dagsläget. Sedan tillkommer allt annat utsläpp vi orsakar som privatpersoner.

Har man som forskare ett särskilt ansvar att leva upp till globala mål om miljövänligt resande?
– Både ja och nej. Ja, för att KTH har som ambition att förknippas med hållbar utveckling och att vi vill ligga i framkant inom teknikutveckling, exempelvis när det gäller resfria möten. Samtidigt har man som forskare större behov av att resa än inom många andra yrkeskategorier.

Bryta normer och ändra attityder

Sammantaget krävs en rad åtgärder för att få ned utsläppen av koldioxid från tjänsteresor, enligt Göran Finnveden.  Förutom en kraftig teknikutveckling med minskade utsläpp från flygplanen så handlar det också om att bryta normer och ändra attityder för att åstadkomma nya resvanor och beteenden.

Bland annat behöver man diskutera vilka forskare och lärare som reser och varför – kanske ska yngre forskare prioriteras, de har störst behov av att nätverka internationellt för att etablera sig inom sina forskningsområden, menar han.

Göran Finnveden vill se ett kraftfullare stödsystem: det ska vara enklare att boka IT-lösningar för resfria möten, upphandlade resebyråer behöver bli bättre på att erbjuda miljövänliga färdmedel.

På KTH-resebloggen The Travelling Scientist föreslår han införandet av en intern koldioxidskatt. Miljöskatter finns redan vid andra lärosäten och skulle kunna användas för att täcka extrakostnader vid tågresor och IT-möten, menar han.

– Det vore att leva som vi lär ­– flera av våra egna transportforskare pekar på vikten av ekonomiska incitament för att gynna miljövänligt resande. En koldioxidskatt skulle kompensera för de gynnsamma skattevillkor som flygbranschen verkar under i dag.

Hur mycket reser du själv i tjänsten?
– Som de flesta andra forskare skulle jag tro. Jag skulle kunna resa mycket mer, men väljer bort det. Delvis av miljöskäl, delvis av effektivitetsskäl. Det är tidsödande och ganska tröttande. Transporter och väntan tar mycket tid, och när man kommer tillbaka hem finns det mycket arbete som hopat sig medan man varit bortrest.

Text: Christer Gummeson

Utsläpp av koldioxid från KTH:s tjänsteresor, kg/per anställd:

  • 2012: 1580
  • 2013: 1250
  • 2014: 1060

Antal flygresor vid KTH 2014

  • Totalt: cirka 21 000 (10 548 tur och retur)
  • Antal flygresor under 50 mil: 4419.
  • Antal flygresor under 25 mil: 391.
  • Antal flygresor mellan Sthlm-Gbg/Gbg-Sthlm: 426

(siffrorna kommer från KTH:s upphandlade resebyrå Via Agencia och beräknas omfatta ungefär 80 procent av de resor som görs vid KTH)

KTH:s riktlinjer: ”Alltid tåg mellan Stockholm och Göteborg”
Enligt KTH:s riktlinjer ska resor i så stor utsträckning som möjligt ersättas av resefria alternativ som webb-, video-eller telefonkonferenser. För resor med bra tågförbindelser ska tåg väljas i första hand. För resor under 50 mil ska tåg alltid väljas, t ex Stockholm-Göteborg. Flygresor under 50 mil kräver särskilda skäl, enligt riktlinjerna

Myndigheter med högst totala utsläpp från långa flygresor:
1) Karolinska institutet, 2) Uppsala universitet, 3) Lunds universitet, 4) Försvarets materielverk, 5) KTH. (Källa Naturvårdsverket)