Mindre utsläpp – men luften är sämre

Publicerad 2017-04-06

Världens utsläpp ser ut att minska. Samtidigt ökar växthusgaser i luften. Vad ska man tro när beskeden inom klimatforskningen tycks peka åt olika håll?
– Kanske borde vi bli bättre på att berätta om hur långsamma processerna är, säger Göran Finnveden, vicerektor för hållbar utveckling.

Enligt Internationella energirådets statistik har både USA och Kina, världens största energianvändare, minskat sina koldioxidutsläpp. Sett över hela världen är utsläppen ungefär oförändrade, siffror som anses bero bland annat på en ökad användning av förnybara energikällor.

Situationen tolkas av klimatforskare som en möjlig vändpunkt då världens utsläpp kan börja minska, vilket är nödvändigt för att nå globala klimatmål om en begränsad uppvärmning till under 2 grader.

Men mätningar av luftens kemiska sammansättning ger en mörkare bild. Halten koldioxid i atmosfären har stadigt ökat under flera decennier. Senast för några veckor sedan rapporterades om rekordhöga nivåer från observatoriet Mauna Loa på Hawaii.

Enligt Göran Finnveden kommer koldioxidhalten fortsätta öka, även om utsläppen minskar. Troligen dröjer det flera decennier, eller ännu längre, innan mätningarna ger ett positivt resultat ur klimatsynpunkt.

– Jag förstår att det kan upplevas som frustrerande. Förklaringen är att det handlar om väldigt långsamma processer. Ungefär 20 procent av koldioxidutsläppen kan stanna kvar så länge som tusentals år i atmosfären.

Trots en mångårig debatt om klimathotet finns det fortfarande en stor okunskap, bland annat om hur långsamma förändringsprocesserna är, enligt Göran Finnveden.

– Det är möjligt att vi behöver bli tydligare med att det dröjer länge innan vi kan se några positiva följder av miljöförbättrande åtgärder. Det handlar både om fördröjningseffekter inom naturens system och för de tekniska lösningar som tas fram.

Märkbara resultat för naturen kommer inte samtidigt, utan stegvis. När halten koldioxid så småningom börjar minska, som en följd av minskade utsläpp, kommer temperaturen ändå vara stigande. Och när temperaturen, vid en fortsatt positiv utveckling, slutat stiga kommer fortfarande havsnivåerna att höjas – effekten i haven kommer långt senare.

Tålamod och uthållighet är nyckelfaktorer, liksom att börja tid, även när det gäller effekten av nya tekniska system för en hållbar samhällsutveckling. Att exempelvis byta ut en fordonspark för mer klimatsmarta transporter sker mycket långsamt, påpekar Göran Finnveden.

– Till att börja med behövs det ny forskning som av förklarliga skäl är tidskrävande. Därefter ska de nya systemen implementeras inom fordonsbranschen vilket också är en mångårig förändringsprocess – båda av tekniska skäl och för att många intressen ska samsas och en del sektorer kan känna sig hotade och visa motstånd.

Så hur ska man förstå situationen som den ser ut idag?
– Den är tudelad. Å ena sidan blir det värre – koldioxidhalten ökar, temperaturen stiger och havsnivåerna höjs. Å andra sidan finns rapporterna om minskade utsläpp, vilket är mycket glädjande. Andra positiva signaler är den ökade användningen av förnybara bränslen och att investeringar i kolindustrin minskar.

Tror du att 2016 blir en vändpunkt?
– Kanske. Men först måste vi säkra statistiken och invänta flera års siffror innan vi kan dra sådana slutsatser.

Text: Christer Gummeson

Till sidans topp