Mindre diskriminering – fortsatt stress

Publicerad 2018-06-19

Framsteg inom området diskriminering men färre svar totalt sett och fortsatta indikationer på att många känner stress. Det är några av resultaten från 2018 års medarbetarundersökning på KTH.
– Det har varit ett år av förändring och det avspeglas i siffrorna, men med det i åtanke tycker jag att det är bra resultat som helhet, säger Annica Fröberg, KTH:s personalchef.

Totalt svarade 61 procent av KTH:s anställda på årets medarbetarundersökning, jämfört med 70 procent 2016. Störst är minskningen inom de sammanslagna skolor som skapades i och med omorganisationen som trädde i kraft i januari.

– Det är egentligen inte förvånande när man jobbar med förändringsarbete, säger Annica Fröberg. Det tar tid för organisationerna att formera sig, och att det har blivit färre svar kan bero på att informationsvägarna om medarbetarundersökningen inte satt sig med nya chefer och roller.

Mest glädjande tycker Annica Fröberg att resultaten är på områdena ledarskap samt trakasserier och diskriminering. Det sistnämnda har av rektor pekats ut som det prioriterade området inom arbetsmiljö och årets undersökning hade större fokus på detta än tidigare års undersökningar.

– Det är väldigt positivt att 80 procent svarar att deras arbetsplats är fri från diskriminering, en ökning från 71 procent. Det är också glädjande att ledarskapet får bra resultat och är det område där vi ligger högst. Man ska komma ihåg att det är ett svårt jobb att vara chef i den akademiska världen och något man ofta inte valt som en karriärväg i första hand.

Stress är ett område som hon ser att KTH måste jobba vidare med. Även om resultatet rörde sig svagt uppåt för balans i livet och återhämtning, är 57 procent ett för lågt värde för återhämtning, enligt Annica Fröberg som skulle vilja se ett ”grönt” värde på minst 70.

– Detta är ju ett stort problem inte bara för KTH utan även för samhället i stort och som har koppling till slimmade organisationer och livsstilsproblematik i storstäder. Här måste vi fortsätta arbetet att hitta olika åtgärder som kan underlätta för den anställde.

Ett område där KTH backar är frågan om huruvida man som anställd vill rekommendera universitet som arbetsplats för andra. Så som området är upplagt i undersökningen ser det rött ut här.

– Det är klart att det hade varit roligare att se mera grönt på den stapeln, men på en skala från ett till tio tycker jag ändå att en sjua eller åtta är att betrakta som ganska positivt. Det räknas dock som negativt enligt den metodik som används i undersökningen, säger Annica Fröberg.

Resultaten från medarbetarundersökningen har presenterats för alla skolor och andra berörda grupperingar. Nu vidtar lokala utvärderingar, där arbetsgrupper och HR-ansvariga på skolorna går igenom resultaten.

– Detta arbete bör kunna komma igång före semestrarna. Därefter kommer arbetet med olika åtgärder att ta fart under hösten. Vad det konkret handlar om är dock lite för tidigt att säga i det här läget, säger Annica Fröberg och lägger till:

– Jag vill passa på att tacka alla som engagerat sig och som tagit sig tid att svara på medarbetarundersökningen. Den ger oss ovärderliga signaler om vilka områden som vi måste jobba vidare med när det gäller arbetsmiljön.

Text: Per-Ola Knutas

Så tycker facken om medarbetarenkätens resultat:

  Reine Bergström, ordförande för Saco-S på KTH, tycker att det är tråkigt att inte fler uppmärksammat och svarat på årets medarbetarundersökning.

– Vi ser också fram emot det fortsatta arbetet ute på skolorna med medarbetarundersökningen som utgångspunkt och som ska generera handlingsplaner, säger han.

Jelena Elfving, facklig representant för SEKO på KTH, tycker att den extra satsningen på att ställa frågor om diskriminering och trakasserier var ett välkommet inslag i årets medarbetarundersökning. Däremot tycker hon att det är nedslående att svarsfrekvensen gått ned.

– Medarbetarundersökning är ju ett sätt för varje enskild medarbetare att vara med och påverka verksamheten, säger hon.

När det gäller resultatet noterar hon att det ser något bättre ut än tidigare inom områdena balans och återhämtning.

– Men arbetsbelastningen upplevs fortfarande som hög och det saknas tid för återhämtning. Jag tror att vi måste ännu göra mer för att komma åt stress på arbetsplatsen. Nästa steg är att vi på våra arbetsplatsträffar i skolor, avdelningar och andra sammanhang reflekterar över resultaten och diskuterar åtgärder som kan leda till förbättringar.

Även Erik Edstam, ordförande för ST på KTH, tycker att det är nedslående att svarsfrekvensen gått ned.

– Det är beklagligt, även om det går att hitta skäl till detta. Tydligt är att organisationen upplevs oklar, något som kanske kan förväntas med både genomförda och kommande organisationsförändringar, men trots detta är det något som behöver hanteras. Vi anser att KTH bör färdigställa och förtydliga ledningsstrukturerna och tydliggöra hur universitetets mål påverkar alla verksamhetsdelar; detta kräver sannolikt både bättre faktiskt underlag och bättre kommunikation.

Till de positiva delarna av resultatet framhåller Erik Edstam att frågan om stress verkar se något bättre ut, liksom att KTH i huvudsak upplevs som en arbetsplats med goda resultat när det gäller bemötande.

– Vid en första anblick verkar stress ha backat något som faktor, vilket känns positivt. Frågan är dock alltid aktuell och arbetet med att hantera den måste fortskrida. När det gäller bemötande verkar KTH upplevas som en arbetsplats med goda resultat; jag skulle dock vilja se med detaljerad nedbrytning av denna fråga för att bättre kunna analysera olika relationer.

Fakta: medarbetarundersökningen

  • KTH:s medarbetarundersökning görs med hjälp av företaget Quicksearch och bygger på samma metodik som för andra lärosäten för att det ska vara möjligt att göra vissa jämförelser.
  • Enkäten besvarades 2018 av 61 procent av de anställda jämfört med 70 procent 2016. Tidigare undersökningar har även gjorts 2009, 2011 och 2013.
  • Läs mer om undersökningens resultat här
Till sidans topp