Karin Edvardsson Björnberg och Mikael Karlsson studerar tröga beslutsprocesser i miljöpolitiken. (Foto: Marc Femenia)

Miljöforskning med förhinder?

Publicerad 2015-11-25

Varför kommer inte politiker till skott i klimatfrågorna? Byråkrati och vetenskapsförnekare sätter käppar i hjulet för en framsynt miljöpolitik, enligt forskare på KTH.

Vägen från forskningsresultat till politisk handling är ofta lång och krokig, konstaterar forskarna i projektet ”Mind the Gap”. Inte minst gäller det miljöfrågorna och i högsta grad klimatförändringar, menar Mikael Karlsson, forskare inom miljö- och energisystem och Karin Edvardsson Björnberg, docent i miljöfilosofi.

Forskningsprojektet har sin bakgrund i att nästan inga officiella miljömål nås och att vetenskapliga rön inte tillräckligt ofta ligger till grund för politiska beslut.

– Varför når vi inte miljömålen i Sverige? Man kan ha förståelse för att det tar tid, men det räcker inte som förklaring. Vi vill borra djupare i frågan för att kunna medvetandegöra politiker och andra beslutsfattare om de hinder och störningsmoment som finns, säger Karin Edvardsson Björnberg.

Hon gör tillsammans med andra forskare i projektet en kartläggning av vad hon kallar avsiktliga försök att sakta ned miljöpolicyprocessen. I studien beskrivs över 100 artiklar om ”scientific denialism”, vetenskapsförnekelse, kopplade till klimatvetenskapen. 

Förnekandet av klimatvetenskapen kan se olika ut. En variant är att man lyfter fram avvikelser på detaljnivå, enstaka forskningsdata och blundar för helhetsbilden, en annan att använda experter som inte är experter inom det vetenskapsområde som är i fokus.

Det kan också handla om att man fabricerar oenighet inom vetenskapssamhället. Ett annat problem är att man ställer orimligt höga krav på evidens, bevisföring, för att kunna vidta politiska åtgärder, enligt KTH-forskarna.

Karin Edvardsson Björnberg pekar ut vetenskapsförnekare i olika schatteringar som en stark påverkansfaktor för att bromsa in utvecklingen av forskningsbaserad klimatpolitik, framför allt i USA. I Sverige har de delvis, men inte helt, tappat inflytande under senare år.

Men var går gränsen mellan att förneka forskningsresultat och att vara skeptiskt inställd – vetenskapens framsteg bygger ju på ifrågasättande och prövning?
– Visst, osäkerheten finns alltid med när nya forskningsresultat presenteras. Men om det råder vetenskaplig konsensus är osäkerheten liten och då är det inte rimligt att förneka de fundament som forskningen vilar på, säger Karin Edvardsson Björnberg.

Mikael Karlsson skissar några hinder på vägen mellan vetenskap och politik.

Ett mål med forskningsprojektet är att systematisera bilden av förseningsmekanismer, bland annat tittar man på hinder i politiska beslutsprocesser. Enligt Mikael Karlssons studie motverkar trögheten i det svenska systemet förändringar mot en mer klimatvänlig politik.

– Bevisbördan läggs i regel på dem som vill förändra medan förespråkare för ”business as usual” gynnas av hur beslutsunderlag, bevisföring och utredningssystem är konstruerade, säger han.

Statliga svenska utredningar har som exempel ett snedvridet fokus som drabbar möjligheten att driva miljöpolitik baserat på vetenskaplig grund, menar han. Utredningarna lägger stor vikt vid beräkningar av kostnader, medan nyttoeffekter och helhetstänk ofta hamnar i skymundan.

– Systemet är riggat så att det är svårt att leverera ett balanserat beslutsunderlag för en ny politisk kurs. Kostnader utreds i ett snävt monetärt perspektiv, med det pris vi får betala ligger delvis på ett annat plan. Den sammanlagda nyttan av att driva en hållbar miljöpolitik fångas sällan upp i processen.

Är det inte bra att vara försiktig och ha tillräckligt på fötterna inför politiska beslut?
– Jovisst, men att inte vidta en åtgärd är också ett beslut och det visar sig i klimatfrågan vara dyrare för samhället. Det är balansen som saknas. Och att vara försiktig i klimatfrågan handlar om att ta även den signifikanta sannolikheten för extrema utfall på allvar. Det finns tillräcklig vetenskaplig bevisning för att motivera omedelbara politiska åtgärder om de politiska målen ska nås, säger Mikael Karlsson.

Text: Christer Gummeson

Når din forskning inte fram till beslutsfattarna? Håller du med Mikael Karlsson och Karin Edvardsson Björnberg? Hör av dig till campiredaktionen@kth.se eller dela dina synpunkter i Campis kommentarsfält.

Forskningsprojektet Mind the Gap är treårigt och finansieras av Formas. För närvarande forskar Mikael Karlsson, fil dr i miljö- och energisystem och Karin Edvardsson Björnberg, biträdande universitetslektor, båda vid KTH:s avdelning för filosofi, inom två delstudier:

  • Genomgång av cirka 150 vetenskapliga artiklar inom området ”scientific denialism”, vetenskapsförnekelse, ett begrepp som framför allt har diskuterats i förhållande till den pågående klimatförändringen och klimatvetenskapen. Ett syfte med studien är att beskriva de strategier som aktörerna inom vetenskapsförnekelse använder sig av.
  • Studie av klimatpolitiska beslut avseende krav på att utreda nytta och kostnader. Studier analysera rimligheten i krav i relation till begrepp som försiktighetsprincipen, vetenskaplig koncensus och sannolikhetskalkylering.