Miljöforskare inspirerade Naturvårdsverket
Istället för föreläsningar. Samtal och presentationer i smågrupper var modellen när forskningscentret CESC ordnade vidareutbildning för Naturvårdsverket. Smarta städer, delandeekonomi och mixed reality var några projekt som presenterades.
Torsdag förmiddag. Drygt 80 anställda på Naturvårdsverket har kommit till KTH för en utbildningsdag. Det är personal från verkets avdelning för analys och forskning som förlägger en vidareutbildning hit.
Halva personalgruppen ska ägna förmiddagen åt CESC:s forskning – som rör sig inom området it och hållbar utveckling – andra halvan åt en workshop hos Open Lab.
CESC-gruppen samlas i en föreläsningssal på Arkitekturskolan. Här finns också sju numrerade bord samt två anslagstavlor med en mängd gula, gröna och rosa lappar.
Istället för föreläsningar i plenum har CESC valt att presentera sina forskningsprojekt genom strukturerade möten i smågrupper.
Deltagarna flyttar mellan olika stationer där forskningen presenteras och diskuteras under halvtimmeslånga sessioner. CESC kallar sin modell för ConverStations eller KonverStationer.
– Tanken är att uppmuntra till dialog. Det blir roligare både för de som presenterar och för de som lyssnar, säger Mattias Höjer , föreståndare vid CESC.
Rosa lappar
I förväg har deltagarna fått en lista på sju olika forskningsprojekt. Bland dem ska de nu välja tre projekt som de vill veta mer om. Valet görs helt analogt – genom att plocka lappar med önskade nummer från anslagstavlorna.
– Ni ska ha en lapp av varje färg och olika nummer på varje lapp, förklarar Mattias Höjer.
Det blir trängsel kring anslagstavlorna när alla ska hitta sina favoritnummer. Viss förvirring uppstår också om i vilken ordning lapparna ska användas. Men ganska snart har alla tagit plats, det är numret på de rosa lapparna som gäller i första omgången.
Vid bord nummer 1 berättar Tina Ringenson, doktorand på avdelningen för miljöstrategisk analys, om lärdomar från sex städer som ligger långt fram när det gäller att använda digitaliseringens möjligheter.
Efter hennes presentation är det dags för frågor och diskussion. En deltagare efterlyser fler exempel.
– Vi jobbar ju också med att inspirera kommuner, så finns det goda exempel vill vi gärna höra dem, förklarar hon.
Anpassad modell
Efter 25 minuter avslutas de rosa sessionerna och deltagarna förflyttar sig till sina gröna val. Tina Ringenson och de andra forskarna tar om sina presentationer för en ny grupp.
Idén till ConverStations kom ursprungligen från en extern moderator. Inför en konferens utvecklades en CESC-anpassad modell. Formatet har sedan använts vid flera andra tillfällen och blivit väl mottaget.
De flesta forskare vid borden är KTH:are knutna till CESC. Ett undantag är Mario Romero från KTH:s Visualiseringscenter, VIC. Han har bjudits in för att berätta om Mixed reality Stockholm, ett projekt som vill utveckla besöksnäringen med hjälp av visualiseringar på mobila enheter.
CESC:s äldsta samarbetspartners, Telia och Ericsson, finns också på plats för att presentera en kartläggning av energi- och koldioxidutsläpp från it, telekommunikations- och mediasektorn i Sverige.
Miljöeffekter
Åsa Svenfelt , docent och Yevgeniya Arushanyan , nydisputerad forskare på Miljöstrategisk analys, har gett sig i kast med frågan om andra ordningens miljöeffekter – vad det är och hur de kan bedömas. En viktig men svår fråga konstaterar forskarna och deltagarna i den sista förmiddagsgruppen.
– Vi jobbar på att försöka ta med sådant i beräkningen. Men det är svårt att mäta de här effekterna, påpekar Thérèse Nordenvall som är enterprisearkitekt på Naturvårdsverket.
Utbildningsdagen anordnas på förfrågan från Naturvårdsverket och i samarbete med Open Lab. På eftermiddagen ska CESC-gruppen byta plats med kollegorna som under förmiddagen varit på Open labs workshop.
När Mattias Höjer bryter för lunchpaus har alla deltagare hunnit lyssna på tre olika presentationer. Thérèse Nordenvall är nöjd med sin förmiddag.
– Jättebra, det här är något vi har saknat, säger hon.
Text: Ursula Stigzelius