Studenterna behöver ha en stadigare teoretisk grund att stå på när det gäller hållbar utveckling, enligt miljöforskaren Anna Björklund (Foto: Christer Gummeson)

Mer teori gynnar hållbar utveckling

Publicerad 2014-06-16

Hållbar utveckling engagerar både studenter och lärare, och är en viktig profilfråga för KTH. Samtidigt finns det, även bland lärarna, en osäkerhet kring begreppet. Nu föreslås en förstärkning av undervisningen om hållbarhet som teoretiskt begrepp, i en kartläggning som gjorts på Samhällsbyggnad.

Både högskoleförordningen och Samhällsbyggnadsprogrammets egen utbildningsplan ställer krav på att examinerade civilingenjörer ska ha förmåga att bidra till hållbar utveckling.

– För många lärare på Samhällsbyggnadsprogrammet är det självklart att hållbar utveckling ska finnas med i utbildningen, säger Anna Björklund, forskare på miljöinstitutionen, som genomfört kartläggningen.

Frågan är snarare vad de blivande samhällsbyggarna får lära sig om hållbar utveckling, och om det motsvarar behoven. Kartläggningen visade bland annat att det inte alltid framgår särskilt tydligt av kursplanerna på vilket sätt hållbar utveckling behandlas i kursen – eller ens att ämnet ingår i kursen.

– Vi har många kurser som hanterar miljö- och hållbar utveckling men vi är dåliga på att tala om det, sammanfattar Eva Liedholm Johnsson, ansvarig för S-programmet.

”Risk för upprepning”

Otydligheten kan göra det svårare för studenter att välja rätt kurs. Dessutom minskar möjligheten att skapa progression genom hela programmet. Att bygga vidare på det studenterna lärt sig tidigare är självklart svårt om man inte vet vilka kunskaper som förmedlats i föregående kurser, påpekar Anna Björklund.

– Det finns en risk för upprepning, att man inte lämnar den grundläggande nivån.

Utredarna, Anna Björklund och hennes kollega Jacob von Oelreich, rekommenderar därför att kursplanerna ses över så att det tydligt framgår när kursen innehåller undervisning eller tillämpningar om hållbar utveckling.

Kartläggningen, som genomförts på uppdrag av Eva Liedholm Johnsson, har särskilt noggrant synat kurserna i årskurs 1–3. Utredarna har granskat kursplaner och sammanställt mål, aktiviteter och examinationer som berör hållbar utveckling.

Vill ha mer styrning

Kursansvariga – och för årskurs 3 inriktningsansvariga – som fått kommentera sammanställningen har genomgående tyckt att det behövs samordning ”uppifrån” för att se till att hållbar utveckling finns med i tillräcklig omfattning i programmet.

– Även om man vill ha stor frihet att utforma sin egen kurs, skulle många lärare alltså uppskatta mer styrning på program eller skolnivå när det gäller hållbar utveckling, förklarar Anna Björklund.

Josefin Wangel.

Av svaren framgår också att lärarna känner en osäkerhet om begreppet hållbar utveckling, åtminstone när det handlar om social- och ekonomisk hållbarhet. Vad ryms i de begreppen och i vilken utsträckning har sociala och ekonomiska aspekter med hållbar utveckling att göra?

Det är frågor som miljöforskaren Josefin Wangel delvis har försökt besvara i den som hon, tillsammans med kollegor, tagit fram för KTH:s webb.

Svårare med social hållbarhet

I Verktygslådan ges exempel på hur lärande för hållbar utveckling kan integreras i utbildningen, allt från diskussionsövningar med hjälp av Quizz och brädspel till kursmoduler för systemanalys och hållbar affärsutveckling. Verktygslådan innehåller också en grundläggande presentation som kan fungera som en introduktion till begreppet hållbar utveckling.

– De ekologiska aspekterna har de flesta på KTH inget problem med att greppa, ekonomisk och social hållbarhet är betydligt svårare. I Verktygslådan har vi försökt se till att få med aktiviteter som åtminstone tillsammans täcker in de tre aspekterna, förklarar Josefin Wangel.

För Samhällsbyggnadsprogrammets del rekommenderar utredarna att den teoretiska undervisningen om hållbar utveckling förstärks. Samhällsbyggnadsprocessen, en obligatorisk kurs i årskurs 1, introducerar idag flera aspekter av hållbar utveckling som är viktiga för studenter inom samhällsbyggnad.  Men det är oklart i vilken utsträckning kursen introducerar ämnet som teoretiskt begrepp, förklarar Anna Björklund.

– Man skulle alltså behöva se över den teoretiska delen. I ett program med så stark hållbarhetsprofil som Samhällsbyggnad bör man ha som mål att studenterna ska få en gemensam teoretisk grund kring begreppet.

Text: Ursula Stigzelius