Till innehåll på sidan
Om studenterna hade större inflytande på KTH:s utbildningar skulle kvaliteteten öka, säger Anna Johansson, ordförande i KTH:s studentkår. (Foto: Christer Gummeson)

”Mer studentinflytande behövs på KTH”

Publicerad 2013-08-23

Studenternas inflytande på KTH behöver öka. Mot högsta ledningen fungerar det visserligen utmärkt, men längre ned i organisationen är det ojämnt – bra ibland och dåligt alltför ofta. Receptet är bättre kommunikation mellan lärare, studenter och studentkår. Det menar Anna Johansson, nytillträdd ordförande för THS, studentkåren på KTH.

– Vi strävar alla åt samma håll – att utbildningen ska vara så bra som möjligt. Därför skulle ett ökat samarbete och fördjupad kommunikation inom KTH leda till att vårt gemensamma mål realiserades, säger Anna Johansson.

Hon understryker att det finns många bra lärare och utbildningskurser på KTH, men också flera exempel på motsatsen. Om studenternas påverkan skulle släppas in där skulle också kurserna och undervisningen bli bättre, menar Anna Johansson, vilket är hennes främsta mål som ordförande under framförvarande läsår.

Det handlar både om att enskilda lärare och utbildningsansvariga behöver öppna sig för att ta emot input och att studenterna ska bli bättre på att formulera vad problemen egentligen består i. KTH:s regelverk för studentinflytande är tillräckligt bra, det är inte där stötestenen finns.

– Viljan att kommunicera måste komma inifrån – från både lärare och studenter. Om vi pratar mer med varandra kommer vi kunna identifiera vad det är som brister eller saknas inom undervisningen och kurser, säger hon.

Fel att administrativa rutiner ska styra studietakten.

Som THS ordförande leder Anna Johansson en organisation med 10 000 medlemmar och 34 miljoner i omsättning. I fokus står de studentpolitiska frågorna, som hon bland annat får utrymme att diskutera i KTH:s rektorsgrupp. Tillsammans med rektor, prorektor, dekanus, prodekanus, forskningsrektor och förvaltningschef rådgör hon varje vecka om både dagsaktuella och mer visionära frågor.

För en av dessa finns ett särskilt tryck på förändring från KTH:s studenter– läsårsindelningen. För något år sedan justerades läsåret så att höstterminen slutar först i januari och att sluttentorna därmed schemaläggs direkt efter jullovet. Det gör att studenterna i praktiken får ägna julledigheten till att plugga. Även påsklovet har försvunnit med det nya systemet. Orsaken är Centrala studiestödsnämndens (CSN:s) rutiner för beräkningen av studiepoäng.

– Det är i grunden fel att administrativa rutiner ska styra studietakten i stället för pedagogiska hänsyn. I dag finns sämre förutsättningar för studenterna att återhämta sig vilket drabbar deras studieprestationer negativt, säger Anna Johansson.

Men det är väl bara för studenterna att plugga i god tid för tentan så kan de ta sin julledighet i lugn och ro?

– I vissa fall kan det fungera, men man får inte glömma bort att KTH-studier är en heltidssyssla. Därför blir det oftast inte tid över att plugga i förväg. Och då blir julledigheten automatiskt naggad i kanten vilket orsakar onödig stress hos studenterna, säger Anna Johansson, som ska arbeta för att påverka KTH att sätta press mot CSN i frågan.

Men studier på KTH är inte bara plugg, en minst lika viktig del är de studiesociala frågorna, påpekar Anna Johansson. Hon pekar ut några frågor som kåren jobbat hårt och framgångsrikt med de senaste åren och som hon vill fortsatta att utveckla.

”Nollningen” är borta från KTH, enligt Anna Johansson.

– I dag finns det inget som heter ”nollning” på KTH, i stället har vi mottagningsaktiviteter. Den gamla hetsen är borta och vi har infört en ny syn på vad som anses vara roligt när nybörjarstudenter tas emot på KTH. Vi fokuserar på trivsel och god kamratskap, och att inkludera alla studenter.

Ett led i det arbetet är även en striktare syn på alkohol. I våras höjdes lägstapriset på öl på studentsektionernas pubar. Bland annat på grund av hälsoskäl och för att kåren inte vill associeras med en slapp syn på alkoholintag.

Ytterligare en fråga som Anna Johansson vill koncentrera sig på som ordförande är ökad internationalisering. Dels för utresande KTH-studenter, där hon tycker att informationen behöver förbättras om hur studenterna kan tillgodoräkna sig de poäng de tar vid utländska lärosäten. Dels för inresande studenter: KTH behöver förbättra den engelskspråkiga informationen om hur studier och studentliv vid KTH fungerar, menar hon.

Kåren arbetar nu för att integrera den egna internationella studentavdelningen med den ordinarie som arbetar mot svenskspråkiga studenter. Anna Johansson frågar sig om inte KTH borde göra likadant, det vill säga integrera de internationella och nationella studentavdelningarna.

Text: Christer Gummeson