Campus Engineering, Illinois
Den offentliga finansieringen för University of Illinois täcker endast 15-20 procent av budgeten. Bilden föreställer Campus Engineering, Illinois. (Foto: Wikipedia Commons)

Mer privata pengar till universiteten

Publicerad 2011-04-15

Delstaternas anslag till de offentliga amerikanska universiteten minskar. Lärosätena i USA tvingas därför allt oftare att dra in mer externa medel och höja studieavgifterna.

Att beskriva det amerikanska systemet för högre utbildning och forskning är inte gjort i en handvändning. Komplext är bara förnamnet. Inte minst när det gäller skolornas finansiering.

Ett privatfinansierat universitet som Stanford klarar sig helt på studentavgifter, donationer och stiftelsepengar samt olika former av externt finansierad och sponsrad forskning. De flesta privata skolor är liksom alla offentliga skolor icke-vinstdrivande.

Även på offentliga college och delstatsuniversitet som University of Illinois finns ovan nämnda komponenter med i finansieringen, eftersom de offentliga medlen endast täcker 15-20 procent av budgeten. Att jämföra med KTH där offentliga medel står för 57 procent av budgeten (2010).

Olika delstater har olika modeller som styr universitetssystemet och hur pengarna distribueras. I staten Illinois fall är det Illinois Board of Higher Education som utformar ramverket.

Examensordningen, alltså bestämmelserna för vilka kunskaper de examinerade studenterna ska ha, beslutas av varje lärosäte i USA. Det sker överhuvudtaget ingen styrning kring utbildning från Washington. Utbildning nämns inte ens i den amerikanska författningen, utan är ett område som juridiskt och historiskt faller under delstaterna.

En trend är att andelen offentliga medel till skolorna minskar, vilket gör att delstatsuniversiteten finansieras alltmer som de privata skolorna. Tittar man på till exempel University of Virginia och andra skolor så ligger delstatsfinansiering nu under 10 procent.

Enligt Högskoleverkets nyhetsbrev inför många universitet i USA högre avgifter på framför allt ekonomutbildningar. Dessa och andra utbildningar som förväntas leda till höga löner får bära en större del av bördan när universitetens kostnader ökar samtidigt som den delstatliga finansieringen försämras.

Detta begränsar dock möjligheten för flera studentkategorier börja akademiska studier. Flera universitet använder därför en del av medlen från höjningen till ekonomiskt stöd för att inte bara välbärgade studenter ska rekryteras som följd av höjningen.

I USA finns ingen motsvarighet till den svenska antagningsmyndigheten VHS, de amerikanska universiteten har helt tagit kontroll av studentantagningen. Hur urvalet görs är en viktig del av verksamheten. Det ligger mycket strategiskt och målmedvetet arbete bakom för att få in rätt studenter på universiteten.

Studentavgiften på Illinois ligger på drygt 10 000 dollar per läsår för studenter från delstaten, ytterligare 5000 dollar tillkommer om man läser ingenjörsämnen. Dessutom tillkommer kurs- och campusavgifter, för till exempel service och försäkringar med mera.

För studenter som kommer utanför staten kostar det omkring 30 000 dollar, vilket är ungefär samma nivå där de privata skolorna tar vid i kostnader. Studenterna finansierar avgifterna, liksom hyra och uppehälle med stipendier, studielån eller andra bidrag.

Som jämförelse kommer KTH att ta 145 000 kr motsvarande cirka 22 500 dollar i studentavgift för utomeuropeiska masterstudenter per läsår, och 245 000 cirka 37 500 dollar för arkitekturprogrammen.


Text: Susanne Rosén

Läs mer på utlandsstudiebloggen om skillnaden college-universitet

Tema USA

Campi skildrar i en serie artiklar KTH:s samarbete med USA. Främst handlar artikelserien om det nystartade samarbetet med University of Illinois, campus Urbana-Champaign: vilka delar samarbetet berör och hur det gagnar KTH som helhet och den enskilda medarbetaren, både lärare, forskare och administratörer.

Startsidan Tema USA i Campi