Medicinsk teknik samlas i ny plattform

Medicinsk teknik samlar kraft
Peter Sjöstrand, styrelseledamot i Gambro och Meda, Mats Danielsson, professor i fysik, Lars-Åke Brodin, dekan, STH-skolan och Bertil Guve, plattformskoordinator för Teknik i medicin och hälsa.
Publicerad 2009-01-23

Startskottet har gått för den tvärvetenskapliga forskningsplattformen för teknik i medicin och hälsa. KTHs forskare inom området samlades nyligen på konferensen Health Technology för att dra upp riktlinjerna för plattformens framtid.

– Konferensen var smått historiskt då det är första gången vi samlar alla verksamma inom området på detta sätt. Många förvånades också över hur djup kunskap det finns inom KTH inom teknik i medicin och hälsa, med hela bredden från grundforskning till tillämpad forskning, säger Bertil Guve, koordinator för plattformen för teknik i medicin och hälsa.

Under konferensen presenterades forskningsprojekt från hela KTH som på något sätt anknyter till området med exempel inom allt från materialutveckling till biomedicin.

– Det blev tydligt att det finns ett starkt behov av att tydligare visa upp KTHs samlade styrkor inom detta område. Även den industrirepresentant som deltog, Peter Sjöstrand, styrelseledamot i flera av Sveriges största medicinteknik-företag, pekade på behovet av att tydliggöra kunskapen mot industrin, säger Bertil Guve.

Fyraårig satsning

KTHs plattform för teknik i medicin och hälsa samlar inte mindre än nio av KTHs skolor som alla har någon forskningsanknytning till området. Nästa steg i den fyraåriga satsningen blir att sätta ramarna för verksamheten, menar Bertil Guve. Detta görs tillsammans med en referensgrupp av representanter från varje ingående skola, utsedda av skolornas dekaner.

– Plattformen ska vara ett levande forum som kan se olika ut vid olika tidpunkter. Det viktigaste just nu är de tre ansökningarna om strategiska fakultetsmedel inom molekylär biovetenskap, neurovetenskap och vårdforskning. Därefter ska jag ägna tid till att kartlägga vilka resurser som finns inom respektive skola, vilka enskilda forskare som arbetar med något som ryms inom vårt fält, oavsett om det gäller grundforskning eller mer tillämpad forskning, säger Bertil Guve.

Syftet med KTHs totalt fem samverkansplattformar som nyligen inrättades är att samla krafterna inom KTHs profilområden för att göra dem mer synliga mot industrin och forskningsfinansiärer. Men även att öka kunskapsutbytet mellan forskarna inom KTH och erbjuda stöd inför större forskningsansökningar.

Webbplats kan bli aktuell

– Nu ska vi undersöka vilka arbetsformer som är de rätta för arbetet. Men eftersom en del av uppgiften är att synliggöra kompetensen inom KTH kan bland annat en ny webbplats bli aktuell. I första hand måste dock forskarna själva få säga vad de behöver och vill ha, säger Bertil Guve.

Första uppgiften blir att samordna ansökningarna till de utlysningar som kommer ur regeringens satsning inom forskningsområdena medicin, teknik och klimat. För att bli så framgångsrika som möjligt i dessa ansökningar är en samordning viktig, menar Bertil Guve.

– Vi ska i fortsättningen hålla en beredskap inför större utlysningar och även bli tydligare i kommunikationen mot näringsliv och forskningsinstitut, säger han.

Större än telekomindustrin

Professor Lars-Åke Brodin, dekan vid skolan för teknik och hälsa, menar att forskningen inom teknik i medicin och hälsa har mycket att tjäna på bättre uppmärksamhet.

– Den medicinsk tekniska industrin i Sverige är väldigt stor och representerar en större del av BNP än vad telekomindustrin gör i dag. Därför behöver forskning och utveckling inom området synas mer än vad den hittills gjort. Detta är också i elfte timmen eftersom flera stora medicintekniska bolag är på väg från Sverige, säger Lars-Åke Brodin.

Han menar att plattformen kan bli samlande för KTHs olika skolor och skapa nya bryggor mellan grundforskning och tillämpad forskning. Nya produkter kommer ofta ur mötet mellan dessa två delar, menar Brodin.

– Jag ser de nya plattformarna som skolöverskridande forum där forskare från hela KTH lättare kan prata med varandra. KTH är så stort att det lätt uppstår isolerade öar som gör det svårt att nå andra inom samma områden som ens eget, säger Lars-Åke Brodin.


Text: Magnus Trogen, Foto: Håkan Lindgren