Medicinsk teknik för vårdens vardag

Innovationer får lättare att fylla verkliga behov

Medicinsk teknik
Medicinsk teknik i vårdklinikernas vardag, här från Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge (Foto: CTMH)
Publicerad 2009-12-08

Medicintekniska innovationer når inte alltid ut till de vårdkliniker som har bäst nytta av dem. Ett nytt utbildningsprogram ska råda bot genom att slå en brygga mellan klinikerna och den tekniska kompetensen. Programmet drivs av Centrum för teknik i medicin och hälsa.

Samhällets kostnader för vård och omsorg ökar i dag snabbare än både BNP och lönenivåer. Kurvan är densamma över hela västvärlden och drivs bland annat av en åldrande befolkning och att vi i dag kan diagnosticera och behandla betydligt fler åkommor än tidigare, menar Bertil Guve, föreståndare vid Centrum för teknik i medicin och hälsa, (CTMH), som drivs av KTH, KI och Stockholms läns landsting.

För att komma tillrätta med kostnadseffektiviteten krävs både introduktion av ny medicinsk teknik och innovativa organisatoriska förändringar, betonar Guve.

– Redan i dag det finns många nya medicintekniska lösningar att tillgå men det är en komplicerad process att nå ut till de kliniker som har bäst nytta av dem. Vad vi vill göra är att skapa en bro mellan klinikerna och utomstående kompetenser inom teknik, medicin och management.

Kärnan i utbildningsprogrammet Clinical Innovation Fellowship är en behovsinventering av problem och möjligheter inom det dagliga arbetet på kliniken. Två team med tre personer i varje ska följa den dagliga verksamheten på klinikerna.

Teamen ska vara multidisciplinära med kompetens inom teknik, medicin och management. Samtidigt byggs ett tätt nätverk kring teamen med representanter från akademi, industri och vården.

– Deltagarna blir bärare av en berättelse om hur det verkligen ser ut på kliniken. Tack vare programmet kan de sedan ta med sig intressanta möjligheter och problem ut till landstingsledningen, industrin och till forskare inom KI och KTH, säger Bertil Guve.

Förlagan vid Stanford

Förlagan till programmet finns vid Stanford University där ett liknande program drivits med stor framgång sedan 2003.

– Vi är ensamma i Europa om att samarbeta med Stanford Biodesign Fellowship. Dels tack vare våra goda relationer sedan tidigare, dels för att de gillade vårt upplägg av programmet, säger Bertil Guve.

Även om programmet är mycket likt sin förlaga skiljer sig det på en viktig punkt, menar Eric Pineiro, biträdande föreståndare vid CTMH.

– Vi tar oss an såväl utvecklingen av ny medicinteknik som av själva organisationen. Målet med programmet blir framför allt den innovationsmotor som skapas när ett brett nätverk sträcker sig över gränserna för att lösa kliniska problem, säger Erik Pineiro.

Programmet inleds med en utbildningsperiod på två månader där deltagarna ges kunskaper i bland annat innovation och innovationsledning samt organisationsteori. De får även en inblick i dagens medicintekniska industri. Dessutom får de en fördjupad medicinsk och organisatorisk bild av verksamheten inom den klinik de ska arbeta.

Under första året genomförs programmet i samarbete med två kliniker vid Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge nämligen akutkliniken och Gastrocentrum Kirurgi.

– Dessa kliniker arbetar redan hårt med att utveckla den egna verksamheten. Tanken är att vi efter denna kursomgång ska fortsätta till fler sjukhus i regionen. Programmet ska bli en integrerad del i det egna utvecklingsarbetet och ett verktyg för att stärka det arbete som redan pågår, säger Bertil Guve.

Läkare eller ingenjörer

Efter introduktionsperioden följer två månaders vardag på klinik där deltagarna ska fånga upp problem och svårigheter men även identifiera nya utvecklingsmöjligheter. Resultatet blir till en lång lista av möjliga åtgärder varav respektive team ska välja en teknisk och en organisatorisk fråga att arbeta vidare med.

Det slutliga urvalet baseras på åtgärdernas medicinska, ekonomiska och tekniska potential och görs tillsammans med nätverket och kliniken.

– De projekt som deltagarna väljer bort slussas samtidigt vidare och kan i stället utvecklas till nya projekt på kliniken, som forskningsprojekt, utvecklingsprojekt för industrin, examensarbeten eller som inslag i kurser på civilingenjörsprogram, säger Erik Pineiro.

Ansökningsperioden till programmet sträcker sig till i slutet av februari då de två teamen ska väljas genom personliga intervjuer. En viktig egenskap hos deltagarna är en stark drivkraft och vilja att testa sitt eget kreativa tänkande, både inom medicinsk teknik och sjukvårdsorganisation. Samtidigt som de troligen har en ingenjörs- eller läkarexamen samt några års erfarenhet i bagaget, menar Bertil Guve.

Deltagarna får heltidsersättning under de åtta månaderna programmet pågår, antingen genom lön eller via stipendier. Men framförallt får de ett fantastiskt nätverk inför framtiden, understryker han.

– Deltagarna får öva upp sin egen förmåga att vara innovatör i en grupp. Kan du visa upp en förmåga att lösa befintliga problem genom kliniska innovationer behöver du inte oroa dig om att hitta jobb de närmaste 20 åren. Så stort är behovet, inom såväl vården, industrin som inom forskningen.

Clinical Innovation Fellowship finansieras av KI, KTH och Stockholms läns landsting (SLL) samt Familjen Erling-Perssons Stiftelse. Centrum för teknik i medicin och hälsa (CTMH) är ett samarbete mellan KI, KTH och SLL med målet att främja medicinteknisk forskning och utveckling i Stockholmsregionen.


Text: Magnus Trogen