Med kameran som verktyg för forskning

Publicerad 2018-11-01

Jacob von Heland och Henrik Ernstson är filmande forskare. De har undersökt frågor om ras, natur och kunskapspolitik i Kapstaden, Sydafrika.

Filmen One Table Two Elephants, kallad en cinematisk etnografi, ingår i ett forskningsprojekt vid KTH för att visa hur rörlig bild kan vara en del av en samhällsengagerad miljöforskning.

– Film är annorlunda, men varken mer eller mindre sofistikerat eller ”bra” än text. Det går att göra kritisk, nyskapande och kompromisslös forskning och bidra med kunskap med en kamera och att klippa en film. Det är varken nöje, kommunikation eller information, utan film som forskning, säger Jacob von Heland.

Filmen har nominerats till priser på flera internationella filmfestivaler, i Köpenhamn, Kapstaden, och nu senast i Tirana. Nomineringarna är en bekräftelse på att forskande film har något särskilt att bidra med, enligt Jacob von Heland.

– Vi talar ju om peer review inom forskning, andra forskare som bedömer att det du gjort håller kvalitet. Filmvärldens bästa peer reviewers finns bland jurynämnderna på filmfestivalerna.

Makt och värderingar 

One Table Two Elephants berättar om Kapstaden och dess miljö från ett postkolonialt teoretiskt perspektiv, berättar Henrik Ernstson:

– Vem har relevant och legitim kunskap om en stad som Kapstaden? I filmen deltar människor och platser som vanligtvis inte syns eller kommer till tals i att väva en berättelse om staden som tar sitt ursprung i hur radikalt annorlunda olika grupper närmar sig väldigt enkla objekt, såsom plantor, våtmarker, och ett berg i staden.

– Vi samarbetade med biologer, rappare, khoisan-pedagoger och streetdansare i en filmande process där allas erfarenheter och kunskaper ges samma vikt. Genom det försöker vi utforska hur makt, historia, värderingar kring ras och klass påverkar vem som kan anses ha giltig kunskap, tillägger Jacob von Heland.

Apartheids raspolitik

Filmen utspelar sig i marginaliserade stadsmiljöer där apartheids klass- och raspolitik enligt forskarna fortfarande finns närvarande, med speciellt fokus på bostadsområdet Cape Flats. De boende har varit den primära publiken, flera lokala filmvisningar har redan hållits och flera planeras under nästa år.

– Det finns även intresse för att i samarbete med högstadie- och gymnasieskolor använda filmen i undervisning kring historia, kolonisering, kunskap och berättande i dagens Kapstaden och Sydafrika, säger Henrik Ernstson.

De hoppas att filmen kan inspirera till ett starkare intresse och en ökad förståelse för frågor om ekologi och dekolonisering i en växande afrikansk storstad:

– Vårt mål är att inleda ett bredare, offentligt och demokratiskt samtal kring filmens teman som alla kan ta del av, inte bara filmälskare och forskare, säger Henrik Ernstson.

Text: Christer Gummeson

Fotnot: Khoisan är en samlande benämning på folkslagen san och khoikhoi i södra Afrika.

Fakta:

  • One Table Two Elephants tävlar om bästa internationella dokumentär för 2018 på filmfestivalen TIFF i Tirana, 6 november. Filmen deltar även på InScience International Science Film Festival i Nijmegen, Nederländerna, 8 november. Den hade världspremiär i mars, blev nominerad till Nordiska filmpriset vid festivalen CPH:DOX i Köpenhamn och hade afrikansk premiär i oktober med nominering i kategorin som bästa dokumentärfilm vid Kapstadens internationella filmfestival CTIFF.
  • Filmen, 84 minuter lång, har svensk premiär i Stockholm 24 november på Crosscuts en festival, arrangerad av KTH Environmental humanities laboratory, finansierad av Formas. Programmet består av en variation av filmer och paneler som berör teman som klimatförändring, aktivism, gruvdrift och miljökunskapens politik.
  • Jacob von Heland och Henrik Ernstson forskar inom visuell miljöhumaniora vid KTH Environmental humanities laboratory. Bland annat utforskar de hur miljö, kunskap och teknik står i relation till digital kultur, vetenskapsstudier och kunskapsfilosofi. Henrik Ernstson arbetar också som humangeograf vid Universitetet i Manchester, England.
  • KTH Environmental humanities laboratorys mål är att utveckla och sprida humanistisk kunskap för att möta växande globala utmaningar i skapandet av en mer hållbar och rättvis framtid. 
Till sidans topp