Med bergfast tilltro till studenterna

Publicerad 2015-12-15

Passion för ämnet, modet att våga göra fel och tilltro till studenterna. För årets lärare, Carl Henrik Ek, är undervisning ingen enmansföreställning. Det är samspelet mellan studenter och lärare som gör en kurs bra.

Årets lärare 2015 undervisar både människor och maskiner. Carl Henrik Eks forskningsområde är nämligen maskininlärning. Men skillnaden mellan människors och maskiners inlärning är fundamental påpekar han.

– En dators lärande är explicit. Den har inte kapacitet till abstrakt tänkande, men har istället möjlighet till att behandla mängder av information och göra beräkningar som är bortom en människas kapacitet.

Människor har däremot förmågan att skapa en abstraktion av en företeelse efter att bara ha stött på den någon enstaka gång. Men för att denna uppfattning/kunskap ska kunna bevaras och utvecklas behöver människor ett sammanhang, ett narrativ.

– Studenterna har en mängd kunskap från början. Men den är inte explicit, inte helt tydlig för dem. Genom att ge dem ett narrativ kan jag få dem att förstå något de redan visste, få den här Aha-upplevelsen. Men min uppgift är också att sedan få dem att inse vad det är de lärt sig och hur den kunskapen kan sättas i ett större sammanhang. Min utmaning ligger i att ge dem ett narrativ som är enkelt att förhålla sig till.

Fel är inte fel

Carl Henrik Ek är biträdande lektor vid institutionen för datorseende och robotik. Han nominerades till utmärkelsen som Årets lärare av studenterna på Industriell Ekonomi för sina insatser i kursen Maskinnära programmering och datorarkitektur.

Tilltron till studenternas vilja att lära sig är en hörnsten i Carl Henrik Eks tankar om undervisning.

– Det finns en tråkig tradition inom KTH av att se studenter som dåligt motiverade för lärande. Så är inte fallet. Alla vill lära sig, det finns en otroligt positiv atmosfär. Som lärare får man också hela tiden feedback från studenterna så det är ganska lätt att korrigera fel eller otydligheter i kursen.

Att göra fel är heller inte fel i Carl Henrik Eks värld, det bevisar bara att man är mänsklig. Och det tror han behövs för att fungera som förebild.

– Det är processen av att tänka som är viktig för lärandet och att göra fel är en stor del i den processen. Det för mig också närmare studenterna, jag är inte annorlunda än någon av dem, bara en vanlig ”Osquar”, och genom de diskussioner fel föder så blir det ofta uppenbart.

”Massvis med skoj”

En annan hörnsten i hans pedagogik är lusten, lekfullheten. Att visa att ämnet är roligt. I studenternas nominering till Årets lärare nämns bland annat användandet av Raspberry Pi-datorer i undervisningen. Det är små enkortsdatorer som är så billiga att studenterna kan få leka och experimentera ganska vilt med dem.

– Vi har gjort massvis med skoj med de här smådatorerna. Man tar något man faktiskt kan lära sig förstå under en kurs på åtta veckor och får därigenom en förståelse även för något generellt - grundfunktionerna i en dator.

Carl Henrik Ek har bott sex år i England, där han bland annat utvecklat en passion för cricket. Han har doktorerat i Oxford, rest mycket och gjorde sin post-doc på UC Berkeley i USA. Men han minns fortfarande ganska väl hur det var när han själv började på KTH, nyinflyttad till Stockholm från en by.

– Jag trodde inte att jag skulle klara av utbildningen, jag var ny i Stockholm och ny på KTH. Alla negativa tankar gjorde det inte lättare för mig att tillgodogöra mig undervisningen, förklarar han.

Lika illa eller värre är det för dagens studenter menar Carl Henrik Ek – det är mycket negativ stress som ligger på dem.

– Som lärare måste jag lyfta ansvaret från studenterna. Förmedla att jag borgar för att du kommer att klara av den här kursen och att du kommer att ha nytta av de här kunskaperna.

Släppa oron

Det handlar om att skapa ett läranderum där studenterna kan släppa oron och koncentrera sig på studierna, förklarar han. Och det kräver en lyhördhet för olika gruppers behov.

– Studenterna har ett gruppbeteende som också påverkar relationen mellan mig och dem. Ibland måste jag vara lite strikt, ibland lite mera lattjo. Jag måste vara den person just den här gruppen behöver.

Detsamma gäller på individnivå, påpekar han. En student behöver utmaningar, en annan snarare befrias från tävlandet för att prestera som bäst.

Därför har Carl Henrik Ek heller inte mycket till övers för generella, alena saligrådande pedagogiska metoder – även om han gärna prövar nya grepp i undervisningen.

– Jag tror inte att det går att bygga något sterilt system för fungerande pedagogik. I slutändan är undervisning något väldigt personligt. Och det är interaktionen mellan studenter och lärare som avgör om en kurs blir bra.

Text: Ursula Stigzelius

Årets lärare utses av KTH:s studentkår, THS. Priset premierar nytänkande metodik som kan fungera som inspiration för andra lärare.  Priset består av en vandringspokal i form av ett silveräpple, ett diplom och ett stipendium från Ericsson.

Till sidans topp