Till innehåll på sidan
Magnus Wålinder
Till slut kommer alla inse att alternativa trämaterial från förnybara råvaror är framtidens lösning, säger Magnus Wålinder. (Foto: Håkan Lindgren)

Magnus hittar skogsindustrins framtid

Publicerad 2011-10-24

Användningen av byggnadsmaterial från förnybara råvaror måste öka drastiskt. Annars står samhället inför en omöjlig ekvation om tio år, enligt Magnus Wålinder, ny professor i byggnadsmaterial.
– Restprodukter från skogen ska inte bara eldas upp, utan också användas till materialframställning för att skapa ett hållbart samhälle, säger han.

Som forskare och ingenjör är Magnus Wålinders mål att hitta nya material framställda av förnybara råvaror, som biomassa och restprodukter från skogsindustrin. Han forskar fram olika kombinationer av trä och andra material, så kallade biokompositer, för användning vid bland annat husbyggnation och möbeltillverkning.

– I dag tar vi ut mindre skog än vad som faktiskt växer i Sverige. På flygfoton från 1940-talet syns en enorm skillnad i landskapet jämfört med i dag – stora delar av våra åkrar och ängar har försvunnit, Sverige har växt igen med skog, säger Magnus.

Intresset för den svenska skogen som råvaruresurs har ökat i samhället i takt med rapporteringen om klimatförändringar och skövlingen av regnskog. Magnus poängterar att en ökad skogsavverkning i Sverige inte handlar om skogsskövling, utan är ett långsiktigt sätt att verkligen ta hand om skogen.

– Vi har ett hållbart skogsbruk redan i dag, men vi måste effektivisera avverkningen, säger han.

För att inte slarva bort dyrbara resurser är det enligt Magnus bråttom att öka tillvaratagandet av svenskt skogsmaterial. Och det betyder i sin tur att skogsindustrin måste hitta alternativa användningsområden för skogen framöver.

– Huvudnäringen för skogsindustrin, det vill säga massa- och pappersproduktionen, är på väg ut från Sverige eftersom både råvaror och tillverkning är billigare utomlands. Snabbväxande skog, som eukalyptus, blir färdig för avverkning på 20 år, medan vår fura tar 90 år på sig att växa färdigt.

Skogsmaterial kvar i Sverige

I dagsläget exporteras en stor del av de svenska skogsprodukterna, vilket har en stor betydelse för ekonomi och arbetsmarknad. Men problemet är att det svenska råvarupriset generellt sett är högre än på den internationella marknaden.

– Om vårt skogsmaterial i stället omvandlas till nya biobaserade byggmaterial så hålls produkter och produktion kvar i Sverige. Dessutom belastar vi då inte miljön genom onödigt långa transporter mellan länder, säger Magnus.

År 2000 doktorerade han i träteknologi på KTH, och därefter följde två år som post doc vid University of Maine i USA, där han mötte forskarkollegor som fortfarande är samarbetspartner i olika projekt.
Sedan 2002 är Magnus verksam vid EcoBuild, ett kompetenscentrum vid SP Trätek, för utveckling av innovativa, eko-effektiva och beständiga träprodukter.

– Vi forskar fram kunskapsdesignade träbaserade produkter från skogen, bland annat i samarbete med universitet och företag som Ikea, Perstorp och Akzo Nobel, berättar han.

PET-flaskor blir möbler

I sin nya roll som professor i byggnadsmaterial behåller han kontakten med EcoBuild, och i hans uppgifter ingår ansvar för utvecklingen av vissa delar inom samhällsbyggnadsprogrammets civilingenjörsutbildning.

– Jag sticker ut hakan som biomaterialintresserad, säger han. Men alla inser till syvende och sist att biobaserade material från förnybara råvaror hör framtiden till. Det kommer ingen ifrån.

De nya alternativa trämaterialen kommer främst att användas inom bygg- och möbelindustrin.

– Tyvärr är våra svenska träslag mer känsliga för röta och mögel, så det är en utmaning att utveckla miljövänlig modifiering av trämaterialet, så det blir tåligare. Ett sätt är att blanda träspån med plast eller värmebehandlat trä, berättar Magnus.

Träplastkompositen WPC tillverkas av exempelvis återvunnen plast från skruvkorkarna på PET-flaskor, som blandas med träspån. Spånet är en restprodukt från den trämekaniska industrin.

– Det miljövänliga WPC-materialet används till möbler, husfasader, altandäck, fönster och lister, och kan komma att bli en stark konkurrent till traditionella material som glasfiberförstärkt plast eller tryckimpregnerat trä, säger Magnus.

WPC-produkterna är ett dyrare alternativ än vanligt tryckt virke, men med allt mer skärpta restriktioner på kopparbaserade träskyddsmedel kan WPC slå igenom på allvar.

Skjortor tillverkade av trä

Som forskare och träspecialist har Magnus Wålinder det senaste decenniet anlitats i högst varierande sammanhang, som när Regalskeppet Vasa i Stockholm för några år sedan visade tecken på nedbrytning. Magnus medverkade som projektledare för SP Trätek och utredde de träteknologiska och trämaterialtekniska aspekterna på svavelsyreproblemen.

– Genom mikromekanisk provning och analys av trä från skeppet gjorde vi studier av kemisk nedbrytning och åldring av trämaterialet. Vi använde också en magnetkamera för att studera fuktvariationer i ek-och furuträ från Vasa, berättar han.

Erfarenheterna från EcoBuilds industrinära projekt har varit värdefulla i hans pågående forskningsarbete kring förädling av den svenska skogsråvaran. Träförädling är ett viktigt inslag i de utbildningsprogram han nu skissar på för KTH:s räkning.


Vilken sorts förändringar tror du har skett inom träteknik om tio år?

– Förädlade biprodukter från skogen kommer att användas inom många nya områden. Om tio år kanske vi har på oss skjortor tillverkade av trä. Redan i dag tillverkas tygmaterialet viskos av träcellulosafiber, och under ledning av SP pågår nu intensiv forskning för att hitta nya tillverkningsmetoder för textilfibrer från skogsmaterial som kan ersätta bomull.


Text: Katarina Ahlfort

Fakta – Magnus Wålinder
Ålder: 46 år
Bor: i Österskär
Familj: Fru och två barn, 4 och 9 år
Aktuell som: Ny professor i Byggnadsmaterial vid KTH
Motto: Använd inte mer i dag än vad som kan ersättas i morgon.
Tips till andra forskare: Man har allt att vinna på att stressa av, och att inte springa i korridoren. När vi inte ger oss själva tid att fundera och reflektera över saker och ting inom forskning och utveckling så förlorar vi kreativiteten.


 

Träffa och samtala med KTH:s nya professor 17 november