Katja Grillner fick KTH:s pris för akademiskt ledarskap
Jag drivs av ett engagemang i jämställdhet, för att medarbetarna ska behandlas väl och korrekt, säger Katja Grillner. (Foto: Marc Femenia)

”Ledare måste kunna lyssna”

Publicerad 2012-02-02

För att leda måste man kunna lyssna. Att vara lyhörd för vad som driver de enskilda individerna är punkt nummer ett för att bli en bra ledare anser Katja Grillner, som i höstas fick KTH:s pris för akademiskt ledarskap.

Ledarskapspriset baserades på Katja Grillners insatser som prodekan vid skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad och som ordförande i skolans tjänsteförslagsnämnd. I motiveringen nämns aktiv coachning, systematiskt arbete, stor iver och hög integritet.

– Hon har ett starkt rättstänkande men driver de här lika-behandlingsfrågorna på ett balanserat sätt. Och hon har en förmåga att få saker och ting gjorda, förklarar skolans dekan Stellan Lundström som nominerade henne till priset.

Djupt engagerad, men samtidigt metodisk och konstruktiv, alltså. Det är också det intryck Katja Grillner själv ger när hon beskriver sin inställning.

– Jag är ganska ifrågasättande. Men jag är inte den som sitter och skjuter sönder saker så det inte finns något kvar, säger hon.

Vill vara konstruktiv

Viljan – och förmågan – att vara konstruktiv ser hon både som ett personlighetsdrag och ett resultat av utbildning och yrkeserfarenhet.

– Som arkitekt tränas man ju ständigt i att hitta lösningar, påpekar Katja Grillner.

Det kan behövas, konstaterar hon. För akademiskt ledarskap är svårt – och rätt speciellt eftersom en akademisk ledare måste agera på flera arenor. Det är viktigt att vara aktiv inom forskningen för att få legitimitet samtidigt som chefen ska hinna utveckla ledarskapet och engagera sig i utbildningen.

– Nästan alla ledare på KTH kombinerar väldigt många uppgifter. Och de olika bevakningsområdena berör också olika grupper av människor. Därför är det inte alltid så lätt att veta, vare sig som anställd eller chef vem man ska vända sig till.

Att lyssna och vara lyhörd är återkommande uttryck när Katja Grillner beskriver sin inställning till ledarskap. Det, menar hon, är punkt nummer ett för en bra ledare och coach.

– Som handledare till exempel, tycker jag det är viktigt att man försöker lyssna in och förstå vem man har att göra med, utgår från doktorandens förutsättningar och drivkraft mer än sin egen uppfattning om den perfekta avhandlingen.

Feministiskt perspektiv

För att kunna vara en sådan aktivt lyssnande och lyhörd ledare behöver man också själv ha en stark drivkraft, någon slags passion menar Katja Grillner.

– Jag drivs av ett engagemang i jämställdhet, för att medarbetarna ska behandlas väl och korrekt. I min forskning arbetar jag med feministiska perspektiv och det är ett väldigt bra verktyg för att se och förstå hur makt utövas.

En av Katja Grillners starka sidor tycker hon själv är en förmåga att på samma gång se många nivåer. Att både kunna se en fråga ur ett övergripande strategiskt perspektiv och samtidigt kunna konkretisera vad den kommer att innebära för forskargruppen.

I motiveringen till ledarskapspriset nämns också att Katja Grillner bedrivit en ”aktiv coachning” av den unga fakulteten. Vad innebär det?

– Det är inte så komplicerat, det handlar helt enkelt om att ta initiativ, kalla till gemensamma luncher och samtal. Det speciella i akademin är väl snarare att den typen av systematisk coachning inte är självklar.

Ny utmaning som ledare

Katja Grillner blev prodekan 2009 och hade dessförinnan varit ansvarig för forskning och doktorandutbildning på Arkitekturskolan sedan 2004. Men när ledarskapspriset delades ut i november 2011 hade Katja Grillner redan hunnit avsäga sig uppdraget som prodekan för att anta en ny ledarskapsutmaning – eller kanske snarare två.

Hon är nu föreståndare för en stark forskningsmiljö inom ett för arkitekturforskningen ovanligt stort forskningsprojekt. Anslaget från Formas forskningsråd är på sammanlagt 50 miljoner kronor, varav 25 miljoner fördelade på 5 år, till den forskningsmiljö som Katja Grillner leder.

Ungefär samtidigt med beskedet att forskningsanslaget beviljats anlände också familjens andra barn, en liten flicka från Etiopien som nu hunnit bli 11 månader.

– Att vara förälder är också en utmaning. Och med ansvaret för forskningsprojektet samtidigt som jag skulle vara föräldraledig tre dagar i veckan hade det varit orimligt att fortsätta som prodekan.

Forskningsprojektet ska studera arkitekturens sociala dimensioner, hur människor och samhället påverkas av den byggda miljön. Satsningen, som även omfattar en annan stark forskningsmiljö ledd från Chalmers, är ett samarbete mellan samtliga fyra arkitekturhögskolor i Sverige och ytterligare några universitet.

– Utgångspunkten är att lyfta och stärka arkitekturforskningen i Sverige. Det är ett projekt där ganska många människor är involverade, sammanlagt runt 25 disputerade forskare, och flera doktorander. För mig som föreståndare gäller det, att förstå de här olika forskarnas egna driv och ta fatt i det, för att bygga ett gemensamt arbete, säger Katja Grillner.

Text: Ursula Stigzelius

Prenumerera på Campis nyhetsbrev