Tidigare var det mycket pappershantering och e-postkommunikation vid schemahanteringen, säger Anders Hedman på Medieteknik. (Foto: Christer Gummeson)

Lättare för lärare att göra scheman

Publicerad 2013-03-13

CSC-skolan har förenklat det tidskrävande arbetet med att konstruera undervisningsscheman för skolans kurser. Sedan i höstas skriver lärarna själva in sina kursupplägg i programsystemet Kopps.
– Det är mindre byråkratisk och mer tidseffektivt än tidigare, säger Anders Hedman, som undervisar på Medieteknik.

Tidigare skickade de cirka 70 kursansvariga lärarna på CSC-skolan sina schemauppgifter till en koordinator som sammanställde informationen och skrev in dem i programsystemet Kopps. Men rutinen att använda en samordnare hade överlevt sig själv och hade stora brister, menar Patrik Gärdenäs, ansvarig för CSC-skolans utbildningskansli.

Under hösten anpassade han utformningen av Kopps så att lärarna själva skulle kunna sköta schemahanteringen. Reformen backades upp av informationsmöten för att förklara vinsterna med de nya rutinerna.

– Vi var oroliga för att lärarna skulle uppfatta det som att vi endast lade över administrationen på dem. Men det har vi inte gjort. Lärarna har redan utfört det här arbetet tidigare, fast på ett mer tillkrånglat sätt. Vi har tagit bort ett mellanled, säger Patrik Gärdenäs.

Universitetslektorn Anders Hedman ser flera fördelar med den nya schemahanteringen. Framför allt sparar det mycket tid, säger han.

– Arbetet går snabbare nu, helt enkelt. Tidigare var det mycket pappershantering och e-postkommunikation för att gå i mål med detta. I dag krävs det mycket mindre administration av mig jämfört med tidigare.

Rädsla för administration

Samtidigt har han förståelse för lärare som är skeptiska till förändringar i de administrativa rutinerna. Ofta när det genomförs nya administrativa direktiv på central nivå kan det resultera i merarbete för lärarna, säger han.

– Dessutom finns det en rädsla bland lärare att hamna i en administrativ roll, även om det kan vara tidsbesparande. Men i det här fallet fanns det så uppenbara fördelar. Om systemet var komplext vore det en annan sak, men det är mycket enklare att använda Kopps direkt i stället för att gå via en administratör.

Anders Hedman menar att de informationsmöten som utbildningskansliet höll för att förankra förändringen var avgörande för att nyordningen nu fungerar så bra som den gör.

Uppgifterna som lärarna lägger in i Kopps gäller kursupplägget: hur många föreläsningar, laborationer, seminarier och annat innehåll som deras kurser ska ha. Informationen tas om hand av en schemaenhet som konstruerar det slutliga terminsschemat.

Utvecklar kvalitet på kurser

Med den nya egenadministrationen har lärarna fått större möjligheter att utveckla innehållet i sina kurser, enligt Patrik Gärdenäs. Tidigare kunde lärarna endast ge input för sina kommande scheman två gånger per år. Nu har de ständig tillgång till schemasystemet och kan göra ändringarna efterhand.  

– Det kan såklart vara en fördel för lärarna att göra eventuella förändringar medan de har kursens erfarenheter i färskt minne, i stället för att vänta till slutet av terminen, säger han.

Fortfarande återstår en del utvecklingsarbete för att programsystemet Kopps ska bli tillräckligt användarvänligt.

– Vi har lagt in så tydliga instruktioner som möjligt i systemet, men det finns en del kvar att utveckla för att det ska kännas intuitivt för att en användare. Det krävs alltför många klick för att man ska komma fram dit man vill i systemet, säger han.

I dagsläget är det endast lärarna på Kemi-skolan och CSC-skolan som lägger in schemauppgifterna direkt i Kopps. På övriga skolor sker arbetet genom någon form av samordning.

Fördelar med att lärarna hanterar kursupplägget direkt i Kopps, enligt CSC-skolans utbildningskansli:

  • Risken för fel minskar. Lärarna lägger in uppgifter direkt i systemet utan mellanled.
  • Lärarna får kontroll över systemet.  Kan ändra information vid behov.
  • Högre kvalitet på kurser. Lärarna får utökade möjligheter att utveckla kursinnehåll
  • Effektivisering: Administrativa kostnader minskar, kapaciteten i tillgängliga systemstöd, till exempel Kopps, utnyttjas i högre grad.

Text: Christer Gummeson