Lärare som har egen erfarenhet utanför akademin är mer intresserade att koppla undervisningen till arbetslivet, säger Marie Magnell som forskar om KTH:s näringslivsanknytning. (Foto: Håkan Lindgren)

Lärarna vill komma närmare arbetslivet

Publicerad 2014-04-15

De flesta lärarna på KTH vill ha en starkare koppling mellan ingenjörsutbildningen och arbetslivet. Men för att kunna förverkliga det efterfrågar de ett tydligare uppdrag och stöd från ledningen på alla nivåer.

I samband med kompetensutvecklingsprojektet NOTIS, (Naturvetenskap och teknik i samhället), har doktoranden Marie Magnell studerat arbetslivsanknytningen i undervisningen på naturvetenskapliga fakulteten vid Stockholms Universitet och KTH.

I en enkät till all akademisk personal ställdes bland annat frågor om inställning till, och omfattning av, arbetslivsrelaterade aktiviteter. Svarsprocenten var blygsam, på KTH 35 procent, 498 personer, på Stockholms Universitet lägre än så. Men resultatet ger ändå möjlighet att dra vissa slutsatser menar Marie Magnell.

– För KTH:s del kan man konstatera att drygt 75 procent av de som svarade var positivt inställda till arbetslivsanknytning och nästan lika många tyckte att den behöver förstärkas.

Vanligast med gästföreläsare

Det var också tydligt att de lärare som hade egen erfarenhet av arbete utanför akademin – fler på KTH än på Stockholms Universitet – var mer intresserade av att koppla undervisningen till arbetslivet.

På vilket sätt görs då den kopplingen på KTH i dag? Ja, det varierar en hel del och hänger också ihop med hur väl utvecklad arbetslivsanknytningen på respektive utbildningsprogram är, konstaterar Marie Magnell.

Det vanligaste är att lärarna bjuder in gästföreläsare och använder case eller exempel från sin egen erfarenhet i undervisningen.

– I program med stark arbetslivsanknytning görs även mer integrerade aktiviteter, till exempel projekt i samarbete med något företag. Där används också kontakter som etablerats inom forskningen i arbetslivsrelaterade aktiviteter, en möjlighet som fler kanske skulle kunna utnyttja, säger hon.

Känner ej till stöd

I studien frågas också vilket stöd för arbetsrelaterad undervisning som finns på lärosätena i dag. Enkätsvaren tyder på att det finns en stor osäkerhet på den här punkten.Många vet inte riktigt om det finns något stöd för den här typen av aktiviteter.

Enkäten följdes upp med ett antal djupintervjuer, sammanlagt intervjuades 16 personer, både lärare och ledningspersoner, från fyra olika enheter, en på Stockholms Universitet och tre på KTH.

– I intervjuerna var det tydligt att man efterfrågade uttalade mål, som att arbetslivsanknytning skrivs in i kursplaner och programansvarigas instruktioner, och stöd från ledningen på alla nivåer, säger Marie Magnell.

Text: Ursula Stigzelius

Forskningen kring NOTIS-projektet ingår i Marie Magnells avhandling och följs för närvarande upp med en ny enkät till lärare och ledningspersonal.  Den nya enkäten fokuserar på vilken typ av stöd som lärare efterfrågar, och vilken typ av stöd som ledningen på olika nivåer kan erbjuda för att stärka arbetslivsanknytningen i utbildningen. Dessutom planeras flera intervjuer, den här gången med fokus på hur lärarna skulle vilja utveckla arbetslivsanknytningen.


Näringslivet håller undervisningen aktuell