Lärarna vill arbeta mer med e-lärande
De flesta av KTH:s lärare vill arbeta mer med e-metoder i sin undervisning. Men tekniken och det digitala stödet släpar efter och matchar inte lärarnas behov fullt ut. Tiden är en annan bristvara, enligt en enkät som gjorts för att kartlägga lärarnas användning av e-lärande.
Webbaserade tentor och kursutvärderingar står högt upp listan hos de lärare som vill utöka sitt e-lärande. Många vill också börja använda digitala mentometrar och virtuell kamratgranskning, enligt den enkät som hälften av KTH:s drygt 970 lärare svarat på.
– Detta är några av de områden man ska satsa på om man vill ha med lärarna i en förändring mot ökat inslag av e-metoder i undervisningen, säger Olle Bälter, lektor i datalogi som varit med och utformat enkäten.
Många av KTH:s lärare använder redan flera av de e-funktioner som enkäten frågar efter. Men alla är inte nöjda med det tekniska stödet som finns och vill ha en vidareutveckling av det. De vill att systemen ska hänga samman tydligare, för både lärare och studenter. De lärare som ännu inte använder e-funktionerna önskar mer utbildning och information.
– Vi vet sedan tidigare att många upplever att e-plattformen Bilda har för hög inlärningströskel medan KTH Social å andra sidan inte har tillräckligt många funktioner för e-lärande inbyggda i sitt system, säger Olle Bälter.
Tidsbrist ses som hinder
– Många lärare vill ha en enhetlig plattform för e-lärande eller smidigare övergångar mellan de system som finns i dag, säger Johan Fridell, IT-projektledare på ECE-skolan.
Flera lärare anger tidsbrist som ett skäl till att de inte utvecklar sin användning av e-lärandet. Många är heller inte övertygade om att ett ökat inslag av e-metoder skulle göra undervisningen effektivare. Tidsfaktorn är en viktig och svår nöt att knäcka, enligt Olle Bälter.
– Lärarna vet inte i förväg om de kommer att tjäna någon tid på att börja använda ett nytt IT-verktyg. Och de som en gång lärt sig ett system, och lagt ner mycket tid på det, har en ganska hög tröskel för att hoppa på ett nytt system, säger han.
Syftet med lärarenkäten är att ge en fingervisning om vilka vägval KTH ska göra för att förverkliga framtidsbilden Vision 2027 där det står att KTH:s virtuella campus ska vara lika betydande som det fysiska. Det handlar bland annat om vilka IT-verktyg och e-funktioner som ska finnas åtkomliga för alla lärare.
Flera e-funktioner på väg in
Flera av de e-funktioner som lärarna efterfrågar i enkäten är redan på väg att byggas in i ”Kurswebbarna” i KTH Social. Bland annat finns ett nytt enkätsystem, som kan användas för kursutvärderingar, upphandlat. Lärare på CSC-skolan testar en virtuell mentometer för att se om den kan integreras i KTH:s digitala miljöer och användas på studenternas smarta telefoner, surfplattor och datorer.
Som en direkt följd av lärarenkäten har en ny funktion för individuell inlämningsuppgift med plageringskontroll byggts in i KTH Social. Man ser också över hur man ska kunna möta behovet av e-stöd för gruppuppgifter och kamratgranskning, som används när studenter ska bedöma varandras arbeten.
Ett enkätresultat som väckt uppmärksamhet är att 30 procent av lärarna uppger att de inte använder en publik webbsida för sina kurser. Förklaringen kan vara att kursinformationen ändå finns på nätet, men att den hanteras av någon annan lärare. En annan förklaring kan vara webbsidorna inte är åtkomliga utan inloggning.
– Vi behöver undersöka den här delen mer. Utgångspunkten är att information om alla kurser ska vara tillgängliga på webbsidor som inte kräver någon inloggning, säger Olle Bälter.
Text: Christer Gummeson
Prorektor: Lägg krut på att förenkla IT-verktygen