Till innehåll på sidan
Fysikläraren Mamo Colarieti-Tostis videoföreläsningar gör studenterna bättre förberedda inför lektionerna. (Foto: Marc Femenia)

Lärare på nätet – pedagogisk framgång

Publicerad 2014-05-20

Efter 15 år bakom katedern har Mamo Colarieti-Tosti börjat lägga upp sina föreläsningar på nätet. Tiden i klassrummet är alltför dyrbar för att användas till envägskommunikation. Nu kommer studenterna till lektionerna för att diskutera på djupet i stället.

Redan efter ett år har han sett tydliga förbättringar på studenternas tentaresultat.

– Det fungerar extremt bra. Studenterna presterar bättre och jag har fått ett fantastiskt verktyg för att utveckla min undervisning.

Mamo Colarieti-Tosti är en av många lärare som börjat använda e-metoder inom undervisningen. För hans del handlade det om hitta en väg att få studenterna att förereda sig bättre inför lektionerna. Han tycker det är slöseri att ägna lektionstid åt att lära ut faktakunskap.

– Vi har så lite tid tillsammans, då måste vi använda den stunden till de extra kniviga frågorna som kräver en dialog och diskussion för att man ska förstå dem ordentligt.

Mamo Colarieti-Tosti undervisar i kursen ”Medicinska avbildade system” där det numera är obligatoriskt för studenterna att följa hans videoföreläsningar inom ämnena Röntgen och Emissionsavbildning.

Obligatoriska kontrollfrågor

Studenterna uppmanas att svara på kontrollfrågor som dyker upp med jämna mellanrum under filmerna. För att kunna följa föreläsningarna till slutet krävs att de svarat rätt på samtliga frågor som ställs. Filmerna har gjort att studenterna kommer till lektionerna med en helt annan kunskapsbas än tidigare.

– Det gör att vi tillsammans kan ta nästa steg, koppla ihop centrala begrepp och diskutera verkliga, intressanta problem. Vi använder mer tid till avancerade uppgifter och uppnår en djupare förståelse av svåra idéer inom ämnena.

Under lektionstiden används kamratundervisning, peer instruction, där studenterna diskuterar och lär av varandra. I kombination med obligatoriska föreläsningsfilmer blir det ett väldigt lyckat pedagogiskt koncept, menar han.

– Kamratundervisningen fungerar bara om studenterna har tillräcklig förkunskap i ämnet. Tidigare har det varit svårt för dem att prioritera sådana förberedelser, om de samtidigt haft andra kurser som går parallellt. Det har lett till irritation och frustration i klassrummet.

Bättre resultat på tentamen

Föreläsningsklippen fungerar även som ett slags diagnostiskt test och ger Mamo Colarieti-Tosti en bild av vilka delar inom ämnet som är svårast för studenterna. I efterhand kan han se hur mycket tid de ägnat åt olika kontrollfrågor, var de pausat och hur de rört sig mellan dem. Informationen syns inte på individnivå, endast för gruppen som helhet.

– Jag har blivit varse om att vissa saker som jag har uppfattat som trivialt kan studenterna i själva verket ha svårt för. Eller så kan det vara tvärtom. Det blir en värdefull information att använda för att förbättra både föreläsningsfilmerna och lektionerna.

Tentaresultaten pekar på en framgång för metoden. Jämfört med förra årets kurs, då inga filmer användes, presterar studenterna 20 procent bättre enligt siffror som Mamo Colarieti-Tosti tagit fram.

– Analysen behöver fördjupas för att kunna säkerställa siffrorna, men allt tyder på att lärandet ökar säger han.

Skulle du rekommendera andra lärare att använda obligatoriska föreläsningsfilmer?
– Definitivt. Framför allt för att man skapar ett utrymme där man kan använda tiden tillsammans med studenterna på bästa sätt. Det är så lätt hänt att kasta bort lektionstid på övningar som de kan göra mycket bättre på egen hand utanför klassrummet.

Text: Christer Gummeson

E-Science förbättrar lärandet

Mamo Colarieti-Tostis pedagogiska modell ingår i projektet ”E-Science” och utvärderas av högskolepedagoger vid ECE-skolan. Deras preliminära resultat visar att metoden både har stor potential och uppskattas av studenterna.
– De gillar flexibiliteten, att de kan titta på filmerna när de vill och kan välja ett ögonblick när de själva är på alerten och i en miljö som ger dem lugn och ro, säger Mikael Cronhjort, pedagogisk utvecklare.
Utvärderingen sker genom studentintervjuer, enkäter och analys av tentamensresultat.  
– Vi ska följa upp om lärandet blir bättre och kommer även att titta på själva metoden – vad är det som gör att den fungerar, vilka är de avgörande ingredienserna?
”E-science” är ett 3-årigt projekt och leds av Fredrik Lundell, institutionen för mekanik.
Modellen med kontrollfrågor inbäddade i filmade föresläsningar kallas Scalable Learning och har tagits fram av Uppsala-forskaren David Black-Schaffer  och Sverker Janson (SICS).