Till innehåll på sidan

Lärare och forskare kan hjälpa flyktingar

Publicerad 2015-11-16

KTH vill erbjuda fler nyanlända ingenjörer möjlighet att studera. Katja Grillner, dekanus, hoppas personligen även på regeländringar så att asylsökande ges möjlighet att plugga på universitet.

Katja Grillner, fakultetens dekanus.

– Rent humanitärt vore det bäst. Det skulle både komma KTH och samhället i stort till gagn, säger hon.

Frågan om hur KTH kan bidra när allt fler flyktingar söker sig till Sverige har diskuteras i rektorsgruppen och andra ledningsorgan sedan september. Begränsningarna finns i regeringens uppdrag till KTH – särskilda insatser förutsätter statsmakternas beslut.

Däremot står det fritt för lärare och forskare att inom ramen för sina arbetsuppgifter dra igång egna projekt som kan gynna flyktingars situation, förklarar Katja Grillner. Hon har sett engagemanget öka bland studenter och inom fakulteten under hösten och uppmanar fler att fundera över hur man kan bidra.

– På frågan vad som kan göras på KTH för att stödja flyktingar så ligger en viktig del av svaret hos den enskilde läraren eller forskaren. De är mest lämpade att bedöma om kurser och projekt kan ha ett innehåll riktat mot frågor och utmaningar föranledda av flyktingsituationen i Sverige och världen.

KTH:s ledning ska inte styra fakulteten att inrikta sig åt ett visst håll. Det är en viktig principfråga att innehållsliga beslut ska tas så nära verksamheten som möjligt. Det handlar om akademisk integritet och kvalitet, inte om att ledningen undandrar sig ansvar, förklarar hon.

Men finns det inte ett behov att KTH:s ledning tydligare klargör hur lärare och forskare kan agera?
– I grunden handlar det om att initiativ inom utbildningen ska vara adekvata och matcha kunskapsmålen för studenterna. Men vi kommer även ta upp frågan på nästa fakultetskollegium. Då kan det säkert komma nya frågor som vi kan ha en diskussion kring.

Inom exempelvis arkitektutbildningen kan man tänka sig flera olika projekt som kopplar till flyktingfrågan, enligt Katja Grillner och nämner effektiva system för snabba bostadslösningar. Det länkar till akademiska frågeställningar och skulle kunna utvecklas till produktion av boenden genom samarbete med myndigheter och entreprenörer, säger hon.

KTH:s ledning har för närvarande en dialog med regeringen om att utvidga utbildningsprogrammet Sfinx som riktar sig till nyanlända ingenjörer med uppehållstillstånd. Utbildningen ger språkstudier i svenska och förmedlar kunskaper om svensk arbetsmarknad.

Katja Grillner skulle helst se att även asylsökande kunde läsa Sfinx-programmet och ta del av andra utbildningar på KTH.

– Det är min personliga uppfattning. Visst vore det enormt positivt för asylsökande att kunna ta del av våra utbildningar. I ett humanitärt perspektiv skulle samhället tjäna på att flyktingar både kan arbeta och studera i väntan på beslut om uppehållstillstånd.

Text: Christer Gummeson

Fakultetskollegiet, med ett 70-tal ledamöter från KTH:s fakultet, är ett organ för förankring och diskussion kring aktuella frågor. Nästa möte är 19 november. Veckan därpå hålls ett informationsmöte då hela KTH:s fakultet är inbjuden. Tid och plats: 25 november kl. 16.00–17.30, sal F3, Lindstedtsvägen 26