Lärare graderas efter skicklighet

Pedagogisk kompetens på pränt gynnar studenterna

Kjell-Åke Brorsson
Pedagogisk karriärstege höjer kvaliteten på undervisningen, menar Kjell-Åke Brorsson från Mälardalens högskola. (Foto: Christer Gummeson)
Publicerad 2010-03-18

På Mälardalens högskola har man infört en karriärstege speciellt för undervisande lärare. Den som efter prövning hamnar högt upp på stegen har bättre chans till högre lön. Men framför allt gynnas studenterna av systemet, menar Kjell Åke Brorsson, lektor vid högskolan.

På tisdagen var det kick-off för ”Utbildningens år” på KTH. Efter de senaste årens fokus på KTH:s forskning med satsningar som RAE-utvärderingen, strategiska forskningsområden och EU-satsningen EIT är det hög tid att lyfta fram de projekt som KTH driver inom utbildningsområdet, sa rektor Peter Gudmundson i sitt inledningstal.

En av de frågor som togs upp gällde lärarnas pedagogiska skicklighet. Vad står den för och hur kan man mäta yrkesskickligheten? På Mälardalens högskola heter svaret den pedagogiska karriärstegen.

Hittills har ett 70-tal av lärarna på Mälardalens högskola blivit inplacerade på någon av karriärstegens tre nivåer Behörig lärare, Meriterad lärare eller Excellent lärare. Den som inte uppfyller kraven för den lägsta nivån kan inte få en fast lärartjänst på högskolan.

– I slutändan är syftet med karriärstegen att säkerställa en bättre utbildning för våra studenter. Nu har vi har etablerat en definition av begreppet ´pedagogiskt skicklighet´ genom stegen, vilket också ger lärarna ett kvitto på deras yrkesskicklighet, säger Kjell-Åke Brorsson, som är en av dem som utformat den pedagogiska karriärstegen.

Noggrann bedömning

Varje lärare som ansöker om att upptas på stegen skriver först en egen meritportfölj. Ett flertal sakkunniga deltar i bedömningen av den sökande som intervjuas både av sakkunniga och av högskolans lärarförslagsnämnd. Nämnden ger slutligen ett förslag för beslut om den sökande.

För att godkännas som Behörig lärare krävs högskolepedagogisk utbildning och en god förmåga att bedriva och utvärdera undervisning. För att erkännas som Excellent ska man bland annat ha ett forskande perspektiv på lärandet och driva samverkansprojekt inom området.

– Det enda som saknas i vårt system är att en placering på stegen automatiskt ger ett fastställt lönepåslag. Självklart spelar stegen ändå en stor roll vid löneförhandlingar, men jag skulle vilja se en garanterad lönenivå för de olika stegen, säger Kjell-Åke Brorsson.

KTH driver liknande frågor inom det nya karriärsystemet Tenure Track. Här finns dock ännu inget färdigt system för hur karriärvägen ska se ut för personal som i första hand har fokus på undervisning.

Inom ”Utbildningens år” på KTH ryms en rad projekt, berättade prodekanus Sigbritt Karlsson under tisdagens kick-off. Flera av dem kan knytas till det faktum att KTH examinerar 200-300 färre civilingenjörsstudenter per år än vad man är ålagd av regeringen.

– Risken är uppenbar att KTH får en minskad tilldelning av medel om vi inte når upp till de antal studenter vi fått i uppdrag att examinera, säger Sigbritt Karlsson.

Över hela fältet

Åtgärderna och projekten under året spänner över hela fältet. Två policies ska tas fram, en för plagiering och en språkpolicy. På forskarutbildningsnivån håller flera doktorsprogram på att tas fram som ska ge en mer sammanhållen utbildning än dagens kursutbud.

CDIO, en modell för innehåll och struktur i utbildningsprogrammen, ska införas på samtliga grundutbildningsprogram. Dessutom ska alla nybörjarstudenter gå ett introduktionsprogram och samtliga studenter få mer inslag av karriärutveckling under sin tid på KTH.

En ny modell ska införas för den interna tilldelningen av medel till skolorna för den utbildning de bedriver. Modellen presenteras under mars och ska vara enklare och mer begriplig än nuvarande.

Under kick-offen berättade även företrädare för CSC-skolan om hur de arbetar rent praktiskt med sina kurser sett i en årscykel. CSC-skolan fick nyligen Högskoleverkets utmärkelse Framstående utbildningsmiljö 2009. På plats fanns också konsulten Lars Geschwind som redovisade sin rapport om KTH:s förutsättningar för att driva pedagogiskt utvecklingsarbete, exempelvis genom Learning Lab.


Text: Christer Gummeson

Läs rektors veckobrev 2010-01-11 om ”Utbildningens år” på KTH