Lärare efterlyser bättre IT-verktyg

Publicerad 2009-09-14

Få lärare använder ens en bråkdel av alla möjligheter som redan finns på webben. Det som behövs är att göra allt enklare och mer lättillgängligt, anser CSC-skolans Björn Hedin som själv är en hängiven nät-användare.

Björn Hedin
Björn Hedin

Björn Hedin låter sina studenter lämna in sina uppgifter via ett webbaserat system och rådfråga varandra genom ett diskussionsforum. Han lägger också upp powerpoint-baserade föreläsningar på webben och synkroniserar en röstinspelning med bilderna. Möjligheten att följa en missad föreläsning via datorn är bara en av fördelarna för studenterna, menar han.

– Den stora fördelen är ju att om det är något studenten inte förstår så går det att backa webbpresentationen och se om det avsnittet. Många går både på föreläsningen och tittar på webben i efterhand.

Webbpresentationen medför heller inget nämnvärt merarbete för Björn Hedin eftersom han förbereder sina föreläsningar vid datorn. I stort sett allt underlag finns alltså redan inlagt.

Björn Hedin gör också så kallade screencast, inspelningar av sin egen dataskärm, till exempel medan han arbetar med en problemlösning. En screencast kan sedan spelas upp på en annan dator så att studenten steg för steg kan följa hur Björn har löst problemet.

– Jag försöker i möjligaste mån lägga ut allt på webben. Det funkar jättebra och är väldigt uppskattat av studenterna.

Problemet är alltså inte att KTH:s lärare inte har tillgång till webbaserade hjälpmedel – utan att så få använder dem, menar Björn Hedin.

– Det som behövs är att göra allt så enkelt och oemotståndligt att lärarna inser att de kan spara mycket tid och få bättre kurser genom att använda webben.

Synnöve Ödegård
Synnöve Ödegård

Synnöve Ödegård, Skolan för teknik och hälsa, som arbetar med utbildningar om patientsäkerhetsfrågor, välkomnar planerna på ett virtuellt campus.

– Inom mitt område finns ett enormt behov av utbildning. I dag kommer läkare och sjuksköterskor från hela landet till våra kurser. Om vi kunde lägga upp utbildningar virtuellt skulle det underlätta möjligheterna att nå många fler, säger hon.

Även Synnöve Ödegård efterlyser enklare, mer användarvänliga system.

– Bilda, som vi arbetar med nu, innehåller suveräna verktyg för lärarna. Men det är inte särskilt överskådligt, det tar tid för våra kursdeltagare att komma in i systemet. Och det här är ju yrkesverksamma människor som ofta har svårt att ta sig den tiden.

Harald Lang
Harald Lang

På sin webbkurs i finansiell matematik har Harald Lang på Matematik omkring 1000 registrerade deltagare, deltagare som sitter lite var stans i världen. Ändå förhåller han sig litet avvaktande till en utvidgning av KTH:s virtuella värld.

– För en del är det säkert en utmärkt lösning. Men för det stora flertalet tror jag det behövs en lärare som förklarar. Webbkursen fungerar bra men det går ju inte helt av sig självt. Studenterna måste ha ett forum för frågor och om det ska fungera riktigt bra skulle någon behöva övervaka forumet och svara på frågor hela tiden.

Harald Lang ser fortfarande nätet i första hand som en praktisk informationskanal. Och som sådan tycker han att KTH:s webb redan fungerar ganska bra.

– Alla lärare har ju någon hemsida med dagboksanteckningar och liknande. Och scheman, kurslitteratur, tentatider och annan all relevant information ligger på nätet.


Text: Ursula Stigzelius