Studenterna behöver en annan studieteknik när undervisningen sker på engelska, enligt språkforskaren John Airey från Uppsala universitet (Foto: Marc Femenia)

Långsammare undervisning på engelska

Publicerad 2014-03-07

Vad händer när utbildningen är på engelska vid svenska lärosäten? Jo, undervisningen går långsammare och studenterna får svårare att ta till sig kunskap. Det visar studier som språk- och pedagogikforskaren John Airey gjort.

– Lärarna saktar ner sitt tempo, deras framställning blir lite stelare och studenterna interagerar mindre under lektionen. Hur man ska hantera detta är en pedagogisk fråga. Är man medveten om den här situationen finns det flera vägar att gå, säger John Airey.

Han har undersökt skillnaderna mellan engelsk- och svenskspråkig undervisning vid olika fakulteter på ett danskt och flera svenska universitet. Resultaten har presenterats i hans avhandling och vid två uppföljande studier. Forskningen tar fasta både på hur lärarna och studenterna agerar.

Studenterna var inte medvetna om svårigheterna. 

Videoupptagningar som John Airey gjort visade att studenterna blev passivare när undervisningen skedde på engelska. De svarade på färre frågor och ställde även färre frågor. De som fick störst utbyte av föreläsningen var de studenter som undvek att anteckna och i stället bara lyssnade.

– Det här var första gången i deras studier som de undervisades på engelska. I förväg trodde de inte att det skulle vara någon skillnad på inlärningen. Studenterna var inte medvetna om de svårigheter som skulle uppstå, säger John Airey.

Olle Josephson, professor i nordiska språk

Lärarna å sin sida behövde mer tid på sig för att föreläsa om samma material på engelska jämfört med svenska. Undervisningen blev också mer formell, lärarna höll sig mer strikt till powerpoint-bilder och annat stöd när de föreläste på engelska. De var inte lika spontana i kontakten med studenterna.

Mätningar visade att det gick åt drygt 20 procent mer tid för den engelskspråkiga undervisningen. Följden blev att lärarna tvingades klippa av föreläsningen.

John Airey berättade om sina forskningsresultat vid ett seminarium på temat parallellspråkighet som hölls av KTH:s språkkommitté i veckan. Även Olle Josephson, professor i nordiska språk, medverkade under seminariet.

Inom kort lämnar han en rapport till Nordiska ministerrådet med rekommendationer om hur de nordiska universiteten bör förhålla sig till parallellspråkighet. Den är här för att stanna, men den behöver hanteras på ett genomtänkt sätt av lärosätena, sade han.

– Jag tror det är viktigt att varje del i organisationen ser sitt ansvar: ledningen, institutionerna och lärarna. En angelägen fråga är att lärarna erbjuds stöd om de ska undervisa på annat språk än sitt modersmål. Ett sådant stöd ska vara knutet till ämnet och inte allmänna språkkurser, sade Olle Josephson.

Text: Christer Gummeson

Fotnot: Seminariet om parallellspråkigheten ingår i KTH:s utbildnings- och kvalitetsseminarier under ledning av prodekanus Per Berglund.  Seminarierna fortsätter under våren med flera olika teman.

John Aireys undersökningar:
I en fallstudie i sin avhandling undersökte John Airey undervisningen för ett 20-tal fysikstudenter vid två universitet. Undersökningen omfattade tre kurser som gavs på både engelska och svenska. I en uppföljande studie följde han undervisningen hos en fysiklärare vid Köpenhamns universitet. Resultatet från Köpenhamnsstudien följdes upp av en undersökning av 18 lärares undervisning inom olika fakulteter vid två svenska universitet. John Airey är verksam vid Uppsala universitet.

Parallellspråkighet på KTH:
Enligt KTH:s språkpolicy ska undervisningen de tre första åren i huvudsak ske på svenska. De avslutande två åren ska undervisningsspråket vara engelska. Policyn säger också att grundläggande terminologi ska läras ut på båda språken.
En  enkätundersökning som gjorts bland KTH:s lärare visar att 60 procent av kurserna saknar parallellspråkighet. Bland dem lär majoriteten endast ut engelskspråkiga begrepp, medan en mindre del uteslutande använder svenskspråkiga termer.
Språkkommittén håller även en  workshop 4 april Då får lärare och administratörer chans att föra fram sina problembeskrivningar och förslag till lösningar vad gäller undervisning på engelska.

Till sidans topp