Kvinnliga basårsstudenter dubbelt så bra

Publicerad 2014-08-28

Studenternas bakgrund är avgörande för deras framgång på KTH. Kvinnliga studenter som läst ett basårsprogram har dubbelt så stor chans att klara en ingenjörsutbildning jämfört med män som antagits via högskoleprov.

Studenter som pluggar på KTH antas främst via tre urvalsgrupper: gymnasiebetyg, resultat från högskoleprovet eller betyg från basårstudier. Men skillnaderna är markanta mellan hur väl de olika grupperna klarar sin utbildning, visar en rapport från utbildningsutredaren Lars Källander.

Hans analys av drygt 37 000 studenter visar att nära 70 procent av de kvinnor som antagits från KTH:s förberedande basårs- och basterminsutbildningar också tar ut en ingenjörsexamen.  De sämsta utsikterna har manliga IT-studenter som kommit in via högskoleprovet.  Endast 35 procent av dem tar ut en examen.

– Utan basårsutbildningen skulle KTH haft större problem med genomströmningen av studenter de senaste åren. Basåret fyller på i stort sett alla ingenjörsprogram med högpresterande studenter, säger Lars Källander.

Han har samlat in en mängd statistik över de som antagits åren 2002-2011 ur det så kallade Ladokregistret. Siffrorna visar spåren av varje enskild student: hur många poäng de tagit, vilka examina de tagit ut, om de bytt utbildning inom KTH eller hoppat av sina studier. Ett centralt syfte i analysen har varit att skärskåda vilken bakgrund de mest framgångsrika studenterna har.

Hög kvalitet på basåret

Själv blev han inte förvånad över att de som kompletterat sin gymnasieutbildning med basårsutbildning har större framgång än ungdomar som kommer direkt från naturvetenskapsprogrammet.

– Ungefär hälften av studenterna från en behörighetsgivande utbildning går vidare till fortsatta studier på KTH. Det kan tyckas var en liten andel, men ska då jämföras med att ungefär hälften av KTH:s programstudenter inte når fram till examen, säger han.

Pedagogiska insatser påverkar inte genomströmning.

Förklaringen till basårsstudenternas framgångar är en kombination av deras höga motivationsgrad och kvaliteten på förberedelseåret, menar han. Genom basårsutbildningen skolas studenterna in i högskolemiljön och blir bättre förberedda på hur matematik- och fysikstudier går till på en ingenjörsutbildning.

Att studenter som kommit in via högskoleprovet inte lyckas lika bra är inte oväntat, enligt Lars Källander. Uppenbarligen lyckas inte högskoleprovet att läsa av den kompetensnivå som krävs för att klara av KTH-studierna, konstaterar han.

– En minskning av andelen antagna på högskoleprov är dock ingen lösning. I stort sett samma studenter skulle då i stället antas i betygskvoten och då kraftigt sänka de sista antagnas betygsvärde, säger Lars Källander.

Bristande matte inte synligt

Ett resultat som han tror förvånar en del är att det inte skett några större skillnader i hur studenterna presterat de senaste tio åren. De program som hade bra eller dålig genomströmning i början av 2000-talet har samma siffror tio år senare.

Därmed ger statistiken inget stöd för att de pedagogiska insatser som gjorts på KTH under 2000-talet påverkat genomströmningen. Studenterna har i alla fall inte blivit mer mätbart framgångsrika i sina studier, slår han fast.

Uppenbarligen lyckas inte högskoleprovet.

– Å andra sidan, om vi inte hade genomfört CDIO, Röda tråden och andra projekt som bland annat haft fokus på att skapa relevant innehåll och ingenjörssammanhang, hade prestationerna kanske varit lägre och avhoppen fler.  För att säkert kunna veta detta måste vi göra kvalitativa undersökningar.

Inte heller uppgifterna om att ungdomars sjunkande mattekunskaper de senaste åren skulle försvåra studier på KTH, kan bekräftas av materialet i databasen.

– Om studenterna verkligen har fått sämre kunskaper från gymnasieskolan borde det ha synts i statistiken. Förklaringen kan vara att en kombination av att KTH gett extra stöd inom matteområdet och att kraven sänkts på vad studenterna ska kunna inom de mer teoretiska matematikdelarna.

Samhällsbyggnad presterar bättre

Utredningen visar dock att hopslagningen av civilingenjörsutbildningarna inom Lantmäteri och Väg- och vattenbyggnad till Samhällsbyggnadsprogrammet för drygt tio år sedan gav tydliga effekter. Prestationerna höjdes kraftigt samtidigt som andelen kvinnliga studenter fördubblades.

Till de högre prestationerna bidrar en hög andel kvinnor och basårstudenter.

– Dessutom fick Samhällsprogrammet en annan karaktär och fick därmed ett något mindre fokus på matematik och naturvetenskap till fördel för miljökunskap och andra mer samhällsinriktade ämnen.

I förlängningen vill Lars Källander bygga ut databasen med flera slags data. Hans förhoppning är att kunna samköra uppgifterna från Ladok med material från SCB om studenternas socioekonomiska bakgrund. Det skulle ge underlag för att utröna om satsningarna på breddad rekrytering, som syftar till att öka andelen studenter från studieovana miljöer, varit lyckosam, konstaterar han.

Text: Christer Gummeson

Databas över antagna på KTH under 10 år
Databasen över KTH-studenter antagna 2002–2011 ska främst ses som ett analysverktyg för programansvariga. Syftet är att kunna besvara olika frågeställningar om prestationer, avhopp och examina kopplat till ålder, kön och urval. Bland annat har Lars Källander tagit fram ”programkort” som översiktligt visar studenters olika data inom ett utbildningsprogram. Tanken är att databasen ska uppdateras vart tredje år och kompletteras med uppgifter från Skolverket, SCB och CSN.

Tekniskt basår
Teknisk basårsutbildning är en kompletteringsutbildning för studenter som saknar naturvetenskaplig behörighet. De som går utbildningen kommer i regel från ett samhälls-, ekonomi- eller yrkesinriktat gymnasieprogram, men det finns även studenter med naturvetenskaplig bakgrund. Den som läst en basårsutbildning har en garanterad plats på någon av KTH:s ingenjörsprogram.

Till sidans topp