Kulturskillnader bromsar byggprojekt

Byggnadsprojekt
Skillnader mellan svensk och rysk projektkultur försvårar för svenska byggföretag i Ryssland.
Publicerad 2010-02-05

Problemen göms undan och beslutsfattandet tar längre tid. Så ser några avgörande skillnader ut mellan rysk och svensk projektkultur inom byggnadsbranschen. En större samsyn på hur projektarbeten ska fungera skulle gynna svenska företag, visar KTH-alumnen Helga Perssons studie som fått pris av Svenska Projektakademien.

Helga Persson
Helga Persson

Alltfler svenska företag blickar österut och många av dem expanderar sin verksamhet i Ryssland. Men bakom flera framgångsrika projekt inom bland annat den ryska byggbranschen döljer sig en vardag där kulturella skillnader försvårar arbetet.

Till de vanligaste olikheterna hör synen på öppenhet inom projektarbeten. Flera av de företag och organisationer som Helga Persson undersökt vittnar om hur problem som naturligt uppstår inom byggnadsprojekten ofta sopas under mattan, vilket försenar och försvårar arbetet.

– Enligt skandinavisk syn är främjandet av att fel och misstag kommer upp i ljuset den allra viktigaste fördelen med att driva arbetet i projektform. Men medan den svenske medarbetaren vill lyfta upp problemen för att kunna lösa dem och förbättra projektarbetet, vill den ryske projektmedarbetaren dölja dem, säger hon.

Förklaringen till den ryska synen finns i arvet från den sovjetkommunistiska tiden, då medborgarens möjligheter till förmåner och karriär byggde på vilken ställning man hade på arbetsplatsen. Ett fel som begicks kunde straffas mycket hårt.

Försvårar framgång

Att denna attityd nu färgar av sig i synen på projekt och projektarbete får med nödvändighet många och djupgående konsekvenser för framgångsmöjligheten i svensk-ryska byggprojekt, konstaterar Helga Persson.

– Ett konkret exempel är att projektledaren inte gärna bör visa kunskapsbrist inför projektgruppen. Risken är då att den ryske projektmedarbetaren anser ledaren vara inkompetent för sin uppgift och att denne då kan förlora projektgruppens respekt, Och det är mycket viktigt att de ryska projektmedarbetarna ser upp till sin projektledare, säger hon.

Ett framgångsrikt och på sikt produktivt samarbete i svensk-ryska byggprojekt bör införa utbildning i ledarskap och skapa positiva incitament för att skillnaderna mellan den svenske och den ryske anställde ska minska, menar Helga Persson.

– Det jag ser som en stor styrka i den skandinaviska projektmodellen är den positiva inställningen till tranparens och till att skapa ”flata” hierarkier i projektet. När hierarkileden blir för långa tar beslutsfattandet för lång tid. Och ett av huvudargumenten för att arbeta i projekt är att minska ledtiderna.

Kulturberoende företeelse

Helga Perssons magisteruppsats har gjorts vid institutionen för Industriell ekonomi och organisation vid KTH. Hennes arbete har fått Svenska projektakademiens uppsatspris år 2009 med motiveringen att den teoretiskt hanterar projektledning som en kulturberoende snarare än universell företeelse.

”Författaren visar på ett övertygande sätt att det bakom skillnader i projektmognad mellan Sverige och Ryssland finns viktiga projektkulturella skillnader i fråga om hierarki, ledarroller, risktagande, kommunikationsbeteende och transparens” skriver prisjuryn. Priset delas ut i mars 2010.

Perssons uppsats bygger på fältstudier vid ett stort svensk företag med stora byggprojekt i Ryssland. Hon har även intervjuat representanter för nio andra företag med verksamhet i Ryssland inom bland annat byggbranschen.


Text: Christer Gummeson

Läs mer om Projektakademien