KTHs tjänsteresor största miljöboven

Publicerad 2009-01-30

Personalens tjänsteresor är den största boven i KTHs miljöpåverkan. Detta blir de anställda på ITM-skolan varse när de går kursen Miljö och hållbar utveckling, som visar hur mycket lärare, forskare och administratörer bidrar till koldioxidutsläppet.

Fredrik Gröndahl
Fredrik Gröndahl

Sedan november förra året har alla 450 anställda på ITM-skolan kunnat gå en webbaserad kurs i miljö och hållbar utveckling. Utbildningen är ett led i KTHs interna miljöarbete och kan ses som ett första steg att implementera handlingsplanen för KTHs miljöpolicy, menar Fredrik Gröndahl, ITM-skolans miljöombud.

- Utbildning av personalen är en viktig del i implementeringen. Det är själva nyckeln, att nå ut med kunskap i den här frågan till de anställda, säger Fredrik Gröndahl, som är docent vid Industriell Ekologi och har utvecklat kursen tillsammans med Nils Brandt, universitetslektor.

Med kursen vill Fredrik Gröndahl belysa både KTHs direkta och indirekta miljöpåverkan. Den indirekta påverkan handlar om hur KTH genom sin forskning och utbildning kan påverka miljöarbetet i ett vidare samhällsperspektiv. Den direkta påverkan avser hur KTH som arbetsplats orsakar belastningar på miljön.

Ekologiskt fotavtryck

- KTH är en stor tjänsteproducerande arbetsplats. Traditionellt har vi därför störst miljöpåverkan genom hur personalen reser, vår tekniska utrustning och hur vi använder våra lokaler, exempelvis deras uppvärmning, säger Fredrik Gröndahl.

En central del av kursen Miljö och hållbar utveckling tar upp just resandets miljöpåverkan. I en enkät får deltagarna redogöra får sina resvanor - i tjänsten, till och från jobbet och på fritiden. Resultatet redovisas i form av ett ”ekologiskt fotavtryck” som visar hur mycket koldioxidutsläpp resvanorna leder till.

- Om man skulle peka ut den viktigaste åtgärden på KTH för att påverka miljön positivt så är det tjänsteresorna och att hitta alternativ till flyget, såsom tåg och videokonferenser. Det reses något kopiöst på KTH, och kanske är inte varje resa nödvändig. Det är en fråga man bör reflektera över i sin tjänsteutövning på KTH.

Men även datorer och andra kontorsmaskiner har stor miljöpåverkan vilket många inte tänker på, enligt Fredrik Gröndahl. Undersökningar har visat att Internetanvändningen i sig globalt sett har större påverkan på växthuseffekten än all världens trafikflyg. Detta förklaras av energislukande servar vars energi i hög grad produceras av kolkraft.

Vid sidan av att ITM-skolans miljökurs kan öka personalens kunskap i miljöfrågor ger den också användbar statistik. Uppgifterna om hur många kilo koldioxid de anställdas resvanor producerar kommer att vara ett värdefullt underlag i KTHs interna miljöarbete, menar Fredrik Gröndahl.

Ingenjörens viktigaste uppgift

Men även betydelsen av KTHs indirekta miljöpåverkan - som samhällsaktör i frågan om hållbar utveckling - är självklart ett viktigt budskap att förmedla genom kursen, påpekar han.

- Vi vill genom kursen bidra till att skapa en medvetenhet på bred front inom KTH om hur viktiga de här frågorna är för oss som tekniskt universitet. Lösningarna för en global hållbar utveckling är i högsta grad ingenjörsmässiga. Som jag ser det är hållbarhetsfrågan ingenjörens viktigaste uppgift att jobba med.

ITM-skolan ligger i frontlinjen när det gäller KTHs interna miljöarbete, enligt Fredrik Gröndahl. Nu hoppas och tror han att kursen Miljö och hållbar utveckling kommer att få spridning genom miljöombuden på andra KTH-skolor. På ITM-skolan fortsätter hans arbete som miljöombud på flera fronter.

- Vi har ambitionen att starta en utbildning om hållbar utveckling riktad mot lärare, om hur de ska kunna integrera ämnet inom sin undervisning. Vi kommer också gå ”hållbarhetsronder” på skolans avdelningar, där vi diskuterar med prefekter och avdelningschefer om förbättringar i det vardagliga, praktiska hållbarhetsarbetet: pappersåtervinning, energisparande och avfallshantering.

Kursen Miljö och hållbar utveckling förmedlas genom den elektroniska plattformen Bilda. Utbildningen finns tillgänglig för ITM-skolans personal fram till mitten av februari. Därefter ska deltagandet i kursen utvärderas.


Christer Gummeson