Till innehåll på sidan
Ökad autonomi är en förutsättning om KTH ska kunna hävda sig på en tuff internationell marknad, enligt Arne Johansson, vicerektor. (Foto: Marc Femenia)

KTH vill ha mer svängrum

Publicerad 2015-11-06

KTH behöver friare tyglar från staten för att kunna hänga med i den internationella utvecklingen. Det är budskapet i ett inspel till regeringen inför nästa års forskningsproposition.

Totalt har utbildningsdepartementet fått in ungefär 250 inspel från olika aktörer inför arbetet med propositionen. Inlägg från forskningsråd och lärosäten anses extra värdefulla, de beskrivs som ”nyckelaktörer” av departementet.

– Vi önskar oss stärkta resurser och vill påverka regeringen i vissa högskolestrategiska frågor. Om Sverige ska vara en spelare på den internationella arenan måste man vara beredd att betala för det. Det kostar att driva ett lärosäte med KTH:s ambitioner, säger Arne Johansson, vicerektor för forskningen.

En av de viktigaste åtgärderna, enligt Arne Johansson, vore att lossa lite på myndighetsreglerna för universitetens ekonomier. KTH behöver vettigare förutsättningar att spara och investera sitt kapital, både det som staten och privata finansiärer bidrar med, menar han.

Enligt nuvarande regler har inte KTH garanterad bestämmanderätt över ekononomiska medel som överstiger tio procent av omsättningen.

– Det är en tvångströja som gör att vi inte kan satsa långsiktigt och strategiskt på det sätt som är nödvändigt för ett lärosäte som vill hävda sig globalt, säger han.

En viktig pusselbit är ökade basmedel. I takt med att KTH attraherar mer externa medel ökar behovet av basresurser, eftersom externfinansierade projekt kräver att KTH tillför eget kapital.

Stärkta basmedel är en gammal käpphäst för KTH – vad talar för att regeringen går KTH till mötes?
– De har lyssnat och varit positivt inställda tidigare, exempelvis när det gäller finansiering av strategiska forskningsområden.  På något sätt måste också den här regeringen stärka de ekonomiska musklerna på ledande universitet i Sverige.

KTH lyfter speciellt fram två forskningsområden, digitalisering och molekylär livsvetenskap, där ett ökat finansiellt stöd anses särskilt viktigt. Dels för att de har stor samhällsbetydelse, både globalt och nationellt, dels för att Stockholmsregionen kan visa upp starka forskningsmiljöer inom fälten, enligt Arne Johansson.

För KTH:s del gäller det samarbetet inom SciLifeLab och resurserna och miljöerna inom datavetenskap och beräkningsvetenskap, bland annat på parallelldatorcentrum, PDC.

– Det handlar om extremt samhällsnyttig forskning som redan har och framöver kommer att ha stort inflytande på samhällsutvecklingen, och där KTH fortsatt vill spela en stor roll, säger Arne Johansson.

Innebär en ökad satsning på dessa områden att annan forskning kommer i skymundan genom försämrad finansiering?
– Det pågår en ständig diskussion om prioritering av starka forskningsmiljöer som har goda förutsättningar. Samtidigt får KTH inte bli för smala, vi måste vara intressanta även på bredden och inte begränsa oss.

– Det finns ingen som säkert kan peka ut framtidens mest angelägna forskningsområden, och det måste vi ta höjd för. Om vi lyckas knyta till oss mer basmedel kan vi också satsa på stark, oberoende grundforskning.

Några avsnitt i inspelet tar upp satsningar kopplade till jämställdhetsfrågor – ett förslag är att förlänga tiden, från fyra till sex år, som biträdande lektorer har för att meritera sig inför ansökan om befordran.

– Det ökar möjligheterna att hinna lotsa fram en doktorand till examen och att publicera sina egna forskningsresultat.  Många unga forskare bildar familj under den här perioden – genom en förlängning skulle man öka chanserna att få ihop livspusslet på ett bättre sätt.

Jämfört med förra forskningspropositionen har regeringen en annan partipolitiskt färg – hur påverkar det KTH:s chanser att få igenom sina förslag?
– Som jag ser det är båda lägren positivt inställda till universitet och forskning. Det finns ingen större skiljelinje som vi sett hittills och jag hoppas att det fortsätter i den andan.

Vilket inflytande har KTH:s inspel, skulle du säga?
– Svårt att säga naturligtvis, men jag tror vi kan påverka inriktningen i forskningspolitiken. Man lyssnar på oss för att vi är en viktig spelare i det svenska samhället. KTH har en tyngre dignitet jämfört med för 10-20 år sedan, inte minst för att vi jobbar tätt ihop med näringsliv och andra aktörer, och har fått en starkare internationell röst.

Text: Christer Gummeson

Mer om inspelet till forskningspropositionen:

  • KTH vill ha ökad autonomi men tar inte upp frågan om en stiftelseform som en eventuell lösning. Frågan har redan utretts i en statlig utredning, men fastnat i den politiska processen. Enligt KTH:s inspel skulle en större ekonomiskt självständighet kunna rymmas inom nuvarande myndighetsform om man modifierade den något.
  • Vid sidan av digitalisering och livsvetenskap vill KTH även prioritera ökat stöd för forskning inom teknik för hälsa, hållbara städer och biobaserade material.
  • För att stärka jämställdheten föreslår KTH även att reglerna ändras så att lärosäten kan rikta utlysningar av tjänster mot underrepresenterat kön inom specifika ämnesområden. KTH vill dessutom återinföra tjänsten adjungerad lektor som komplement till adjungerad professor.
  • KTH har diskuterat sitt inspel med en grupp av elva andra svenska universitet och flera förslag är gemensamma. Arne Johansson har samordnat arbetet med inspelet, som har förankrats och diskuterats med rektorsgruppen, skolchefer och andra grupperingar. Många anställda har även hört av sig direkt till Arne Johansson, som tagit emot massor av mejl och mängder av synpunkter.