KTH:s miljöprofil ska stärkas

Sörlin: Vi måste bryta mönstret och få mer effekt

Sverker Sörlin
Det har varit mycket prat och lite action. Nu måste KTH:s miljöarbete förbättras avsevärt, menar Sverker Sörlin. (Foto: Peter Larsson)
Publicerad 2010-10-06

Arbetet med miljö och hållbar utveckling på KTH kan förbättras avsevärt. Det gäller såväl det dagliga arbetet på campus som KTH:s hållbarhetsprofil inom forskning, utbildning och samverkan. Det konstateras i en färsk utvärderingsrapport där också en rad åtgärder förslås, bland annat ett nytt organ: KTH Sustainability.

I KTH:s utvecklingsplan finns sedan 2007 en ambitiös handlingsplan kring miljöfrågor och hållbar utveckling. Men planen har inte omsatts i verkligheten, inte prioriterats och har inte fortplantats ned i organisationen, konstaterar Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria. Han har lett arbetet med en översyn av KTH:s miljö- och hållbarhetsarbete.

– Eller, med andra ord, det har varit mycket prat och lite action. Vi måste nu bryta mönstret och få mer effekt, säger Sverker Sörlin.

Inom kort lämnar arbetsgruppen sin rapport till KTH:s styrelse. För att kunna gå från ord till handling föreslår man organisatoriska förstärkningar genom en enhet för Hållbart campus, som skall se till att KTH:s ekologiska fotavtryck och klimatpåverkan minskar. Rapporten innehåller bland annat ett förslag på ett nytt organ: KTH Sustainability – KTH-S – med prorektor som ordförande.

– Tanken är att KTH-S samt organisationen för Hållbart campus tillsammans får det operativa ansvaret för att genomföra KTH:s policy för hållbar utveckling inom verksamhetens samtliga delar, säger Sverker Sörlin.

Ökad satsning på profilerade program är en annan åtgärd som arbetsgruppen föreslår. Man menar att KTH i dagsläget har för få sådana program, och att KTH – i jämförelse med svenska och utländska universitet – inte är konkurrenskraftigt på detta område.

I sin utredning föreslår gruppen ett utvecklingsarbete för att förstärka KTH:s programportfölj med fler miljö- och hållbarhetsinriktade program.

Chalmers ligger före KTH

Utgångspunkten för utvärderingen var behovet av en förnyad hållbarhetspolicy på KTH. Det faktum att lagar och förordningar kring hållbar utveckling som berör myndigheter och universitet har skärpts hade också betydelse för uppdraget arbetsgruppen fick av rektor i våras.

Gruppen har gjort en ordentlig genomlysning och fått en tydlig bild av hur arbetet med hållbar utveckling går till på KTH. Dels via en webbenkät med urval av anställda i alla grupper, dels genom att intervjua nyckelpersoner.

– Bilden av det ekologiska avtrycket på KTH är inte bra. Det finns en klar förbättringspotential i det interna arbetet i allt från sopsortering, byggnaders elförbrukning till upphandlingsprinciper och resor. De kommande åren bör KTH Sustainability successivt följa upp skolornas arbete på område efter område, och inte lämna någon ifred, säger Sverker Sörlin.

Tillsammans med sina gruppmedlemmar har han även gjort jämförelser med andra universitet, både här i Sverige och i Europa och USA. Framför allt har man studerat Chalmers som ligger före KTH i på miljösidan.

– Det görs många inspirerande och kloka satsningar runt om i världen som vi kan lära oss av, säger Sverker Sörlin.

Ingen stark miljöimage

Även intäkter av forskningsmedel med anknytning till miljö och hållbar utveckling har kartlagts. Här är det svårare att jämföra, konstaterar Sverker Sörlin. Hur ska man till exempel avgöra vilken kemiforskning som främjar hållbar utveckling? På denna punkt har arbetsgruppen fått lita till andra utvärderingar som har gjorts, och till intervjuerna. Fram träder en ojämn miljöprofil.

– Det finns en del bra forskning på området inom KTH, men vi har ingen stark miljöimage utåt. Därmed riskerar vi att missa viktiga studentgrupper och forskare. Energiområdet är ett av undantagen, där är KTH mycket starka. Ett annat undantag finns inom samhällsvetenskaperna, säger Sverker Sörlin.

När det gäller att stärka KTH:s FoU och även samverkan, inom miljö- och hållbarhetsområdet förslår Sverker Sörlin och hans kollegor att KTH-S ska vara rådgivande till rektor och fakultetsnämnd, bland annat med avseende på forskningsplattformarnas arbete.

Forskning inriktad på hållbar utveckling och de som visar framfötterna inom detta område ska belönas. KTH-S kan också initiera planer, se över och föreslå utbildningsprogram och kurser kring hållbar utveckling.

– Vi ser framför oss en grupp som arbetar energiskt med dessa frågor under upp till 5 år för att få det på banan. Det måste vara en process; när det går bra gör man det av egen kraft. Men vi måste komma över tröskeln så att KTH inte missar tåget, säger Sverker Sörlin.

KTH:s styrelse kommer att behandla åtgärdsförslagen i rapporten på sitt möte i december.


Text: Susanne Rosén