Ingrid Melinder
Framgångsrik KTH-ledare som varken är ingenjör eller professor. Ingrid Melinder har varit chef för datavetenskapliga institution i nästan 30 år. (Foto: Marc Femenia)

KTH:s mesta chef går vidare

Publicerad 2010-12-20

Vid årsskiftet går KTH:s mesta chef Ingrid Melinder i pension efter 27 år som prefekt och dekan. Men var det någon som trodde att hon nu kommer att dra sig tillbaka till ett stilla pensionärsliv?
Nähä, tänkte väl det.

Själv föredrar skolchefen Ingrid Melinder att kalla sig dekan. Detta för att betona ledarskapet snarare än makten.

– Den delen, att vara ledare, känns viktigare – jag är ju scout i grunden. Det där med ”chef ” har aldrig varit särskilt intressant för mig. Fast jag gillar ju uppenbarligen jobbet.

Uppenbarligen. Ingrid Melinder har varit chef längre än någon annan på KTH. Först som prefekt på Nada i 22 år och sedan skolorganisationen infördes 2005 som chef för Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC).

Hon är dessutom KTH:s ”mesta ledare” på det sättet att hon ägnat sig helhjärtat åt ledarskapet, påpekar Margareta Norell Bergendahl, tidigare prorektor med ansvar bland annat för jämställdhetsfrågor.

– Hennes profession har varit ledaren. En utomordentligt professionell ledare och företrädare för sin skola, säger Margareta Norell Bergendahl.

Till skillnad från övriga skolchefer har Ingrid Melinder alltså inte kombinerat chefsjobbet med forskning. När hon 1983 erbjöds att bli prefekt jobbade hon som lärare på Nada. Hennes yngsta barn var ett och ett halvt år, och efter disputationen fyra år tidigare hade hon inte fått någon riktig möjlighet att fortsätta forska.

– Sedan kom prefektjobbet att ta mer och mer tid. Nada hade en enorm tillväxt från 1983-84 och jag engagerade mig i det ena projektet efter det andra.

Varken ingenjör eller professor

Ingrid Melinder konstaterar sakligt att hon är ”udda på flera sätt” som ledare på KTH.

– Jag är inte ingenjör och inte professor. Det är svårt att vara ledare på ett universitet utan att vara professor och det har inte alltid varit självklart att jag skulle vara kvar. Jag har skapat mig min legitimitet i professionen.

Under tiden har hon sett KTH växa och organisationen förändras upprepade gånger. Från en indelning i 75 institutioner när hon började som prefekt till en halvering (30–37) efter omorganisationen på 1990–talet och vidare till dagens 10 skolor.

Men det är inte bara antalet enheter och storleken som skiljer då från nu. 1983 var KTH:s organisation styrt in i detalj av ett omfattande regelverk.

– Till och med rumsstorleken var reglerad. En vanlig anställd skulle ha ett rum på 9 kvadratmeter, en lektor förfoga över 12 och en professor över 15 kvadratmeter.

Den småskaliga men hårt reglerade organisationen är ingenting Ingrid Melinder saknar. Tvärtom, hon har varit djupt engagerad i arbetet med att förändra och utveckla KTH:s organisation.

– Skolorganisationen är bra, den hoppas jag ska få vara kvar även om vissa förändringar behöver genomföras. Det var ju en genomgripande förändring på KTH men internationellt, och speciellt i USA, är Schools en naturlig del i organisationen.

Alltid närvarande ledare

Numera ifrågasätter ingen Ingrid Melinders legitimitet. För några år sedan fick hon Janne Carlssons stipendium för framträdande insatser inom akademiskt ledarskap. I motiveringen beskrevs Ingrid Melinder av dekanus Folke Snickars som ”den självklara noden för KTH:s verksamhet inom datavetenskap”.

I samma motivering beskrivs hon också som ”en alltid närvarande ledare som satt sina medarbetare i centrum i ett förändrings– och kvalitetsarbete som bara fortsatt att flöda av idéer”.

Det där med närvarande ledare skriver Viggo Kann, huvudstudierektor på CSC–skolan gärna under på.

– Ingrid har haft ett stort inflytande på allt som hänt på CSC. Och hon har månat om alla, tänkt på varje individ och försökt lära känna varje person på skolan.

”Rak, väldigt strategisk, väldigt klok” säger Margareta Norell Bergendahl när hon ska beskriva Ingrid Melinder som person:

– Hon har alltid en klar plan för det hon gör. Och hon har varit ett väldigt gott stöd i jämställdhetsarbetet, det som vi velat jobba med på KTH–nivå har hon väsentligen genomfört på sin skola.

Ingrid Melinder är den enda kvinnan bland KTH:s skolchefer. När hon slutar ersätts hon av en man och skolchefsgruppen blir därmed en helt manlig församling. Något Ingrid Melinder beklagar utan att ifrågasätta valet av sin efterträdare.

– Det hade ju inte varit rättvist att begära att just den här skolan nödvändigtvis skulle ha en kvinnlig chef även i fortsättningen. Men vill KTH i framtiden ha en mer jämställd fördelning måste man gå in aktivt i skolornas nomineringsprocess.

Rättvisa löser allt

Jämställdhet och mångfald är nämligen inget som kommer av sig självt påpekar hon – vare sig det handlar om rekrytering av chefer eller studenter. Utan något som uppnås genom ett långsiktigt arbete.

– Det krävs både långsiktig planering och förmåga att ta tillfället i flykten genom kreativitet vid anställningstillfällena. Tack vare god beredskap har vi till exempel kunnat bredda rekryteringen här på CSC genom att anställa flera forskarassistenter och lektorer när vi fått många bra sökanden.

Men egentligen tycker hon inte att vare sig jämställdhets– eller mångfaldsplaner behövs.

– I grund och botten är det som behövs rättvisa för individen. Det löser allt.

Pengarna från Janne Carlsson–stipendiet, 50 000 kronor och 10 000 kronor från KTH:s jämställdhetspris som hon fått tidigare, använde Ingrid Melinder för att delfinansiera en studieresa till USA i höstas. Då besökte hon tillsammans med fyra andra KTH:are tre universitet som är framgångsrika vad gäller rekrytering av kvinnliga studenter.

Rekrytera från nya miljöer

Erfarenheterna från den resan ska också komma KTH till godo. För visst kommer Ingrid Melinder att ha en fot kvar på campus även efter nyår. Under våren ska hon arbeta med att bygga upp en organisation för breddad rekrytering, SIKT – Studenter inom IKT, Information– och kommunikationsteknik.

– Vi gör mycket för att attrahera fler sökande till datateknikprogrammet, speciellt kvinnliga sökande men även sökanden från studieovana miljöer. Men vi har ingen organisation för våra aktiviteter.

Det ska det alltså bli ändring på nu. Idén till organisationsbygget har hon delvis hämtat från en amerikansk organisation som kallas ”Women in Computer Science”.

– Men på KTH kommer vi att vända oss till bägge könen. Det som är bra för att rekrytera kvinnor är oftast bra även för att rekrytera andra studenter som inte ser KTH som ett självklart val, säger Ingrid Melinder.

En rekryteringsidé som hon gärna vill förverkliga är Framtidståget, en mobil studiemässa som kan åka ut till orter där universitetsstudier inte uppfattas som naturligt.

Upp till 40 procent av en heltid ska SIKT få ta. Övrig vaken tid tänker hon bland annat ägna åt mer handfast byggarbete som att reparera spänntak.

– Jag vill också lära mig att putsa plant och att ådermåla. Jag är nämligen delägare i två 100–åriga hus, ett vid Höga kusten är min pappas föräldrahem och där finns en hel del att göra. Förra hösten målade jag 11 spegeldörrar men det finns 35 kvar.


Text: Ursula Stigzelius