KTH i täten för livsvetenskaplig forskning
NOTIS
Utvecklingen av SciLifeLab tar ytterligare ett steg och blir nu ett nationellt infrastrukturcentrum för livsvetenskaplig forskning, vars expertis och utrustning ska locka forskare från hela världen. KTH har fått huvudansvaret för att sätta upp den nya organisationen.
– Det känns väldigt roligt att vi fått detta förtroende och få vara med och göra visionen för SciLifeLab till verklighet, säger rektor Peter Gudmundson.
Men han understryker att en förutsättning är det goda samarbetet med övriga partners – det vill säga universiteten i Stockholm och Uppsala samt Karolinska institutet.
Det var genom en strategisk forskningssatsning från regeringen som SciLifeLab startade 2010 med en nod i Stockholm och en i Uppsala. Sedan dess har utrustning och expertis byggts upp och verksamheten utvecklats, vilket siffran över antalet anställda tydligt visar.
År 2010 arbetade 70 personer på SciLifeLab i Stockholm, 2012 var det 350 personer och en omsättning på cirka 450 miljoner. I år förväntas 650 personer arbeta där och omsättningen spås landa på upp mot en miljard om ett par år.
– Att få bygga upp en nationell infrastruktur för denna livsviktiga forskning är också en viktig möjlighet att lyfta svensk forskning internationellt, påpekar Peter Gudmundson.
Forskningscenter av den här kalibern, med gedigen expertis och den senaste utrustningen, finns bara på några få andra ställen i världen – exempelvis i Beijing, Cambridge och Boston. I dagarna har rektorerna för de fyra skolorna träffats för att diskutera samarbetsavtal och förslag på styrelseledamöter för SciLifeLab.
Forskningen på SciLifeLab har fokus på hälsa och miljö. Bland annat genom att kartlägga sjukdomsorsaker hoppas man kunna hitta nya diagnos- och behandlingsmetoder samt läkemedel. Genomik, analysen av kartlagd arvsmassa, länkar den medicinska forskningen med miljöforskningen.
– På SciLifeLab bedrivs forskning för framtiden. Det gör en väldigt ödmjuk inför hela projektet, säger Peter Gudmundson.
Text: Jill Klackenberg