KTH hoppas på minst 200 miljoner

– strategiska anslag visar vägen för framtidens forskning

Publicerad 2009-02-24

Totalt 1,3 miljarder kronor ligger i potten för ansökningarna om de strategiska forskningsmedel som ska vara inne senast 16 mars. KTH:s ambition är att ta hem minst 200 miljoner.

Tuula Teeri
Prorektor Tuula Teeri

För närvarande finslipas formuleringarna i KTHs ansökningar om de strategiska forskningsmedel som utlystes av regeringen i höstas. KTH är huvudansökande i nio av 20 olika områden, och deltar som medansökande i ytterligare fem. Enligt KTH nya utvecklingsplan är ambitionen att vinna minst 200 miljoner kronor i den aktuella utlysningen.

– Vi har sagt att vi siktar på minst 200 miljoner kronor. Det är alltså en ökning på 26 procent jämfört med vårt årliga anslag på 748 miljoner kronor förra året. Det är en ganska rimlig gissning tror vi, men är förstås glada om det blir mer, säger prorektor Tuula Teeri.

Hon menar att anslagen kommer att visa vägen för framtidens KTH.

– Utslaget från de strategiska forskningsanslagen kommer att vara mycket viktigt för oss, eftersom det på längre sikt innebär en betydlig ökning av KTH:s fakultetsanslag. Jag tror att vi har goda möjligheter att få en stor del av anslagen, då de rör områden där KTH i dag har en mycket stark och samlad forskning.

Det var i samband med forskningspropositionen som regeringen utlyste den särskilda satsningen av totalt 1,8 miljarder kronor för perioden fram till år 2012. De första 20 av 24 strategiskt viktiga områden har utsett och för att få del av de 1,3 miljarder de omfattar ska en ansökan vara inlämnad senast 16 mars.

I förra veckan mötte KTHs ledningsgrupp samtliga ansvariga i de nio områden där KTH står som huvudansökande.

Smidigt ansökningsarbete

– Vi träffades för att få en lägesrapport från varje grupp. Dessutom tog vi upp de frågor och synpunkter som fanns kring ansökningarna för diskussion. En viktig del i detta arbete är att skapa en laganda som kan fortsätta växa efter utlysningen, säger Tuula Teeri.

Nu fortsätter skrivarbetet inom respektive område och varje områdesansvarige ger personliga lägesrapporter till rektor och prorektor. Målet är att själva skrivarbetet ska vara klart 9 mars då rektor och prorektor går igenom samtliga ansökningar inför en sammanställning.

– Eftersom detta är så viktigt för KTH följer vi arbetet i princip dagligen fram till inlämningen, säger Tuula Teeri.

Hittills har samarbetet kring ansökningsförfarandet gått smidigt, menar Dan Henningsson, ansvarig för området E-vetenskap.

– Vi hoppas ta en större del av de utlysta anslagen inom vårt område. Anledningen är det samarbete som finns bakom vår ansökan där vi täcker in stora delar av den kompetens som finns i Sverige, med KTH, KI, SU och Linköpings universitet, säger Dan Henningsson.

Gynnas av RAE

De övriga områden där KTH står som huvudansökande är energi, molekylär biovetenskap, transportforskning, produktionsteknik, vårdforskning, materialvetenskap, IT och mobil kommunikation samt nanovetenskap och nanoteknik.

Tuula Teeri menar att KTH har en fördel över många andra sökanden tack vare den internationella forskningsutvärdering, RAE, som gjordes förra sommaren. RAE-resultaten ligger även till grund för de nya samverkansplattformar som samlar och fokuserar KTH:s styrkor inom fem breda forskningsområden, vilka så gott som alla sammanfaller med de utlysta områdena.

– Arbetet med samverkansplattformarna kom i gång redan före årsskiftet vilket ger oss ett försprång eftersom vi redan kan visa upp våra styrkor genom utvärderingen, säger hon.

Förutom de nio huvudområdena ingår KTH som medansökande i fem andra områden: neurovetenskap tillsammans med KI, hållbart nyttjande av naturresurser tillsammans med SU, cancer tillsammans med Uppsala universitet, säkerhet och krisberedskap tillsammans med FOI och Linköpings universitet samt klimatmodeller tillsammans med SU.

– Det är svårare att bedöma våra chanser här eftersom vi inte kan analysera konkurrensen fullt ut. Inom de områden vi är huvudsökande är det lättare, eftersom vi vet att KTH har mycket stark forskning, säger Tuula Teeri.

Excellens belönas

Att det i ansökningsanvisningarna nämns att varje område troligen kommer delas upp mellan två sökanden behöver inte vara något negativt, menar hon.

– Tvärtom kan det vara bra då de utlysta områdena är väldigt breda. Om två olika mottagare får dela anslaget kan de komplettera varandra och vi får en mer heltäckande forskning på ett nationellt plan. Dessutom kan det motverka fenomenet att man ägnar sig åt samma saker, i stället kan vi utvecklas mot en bättre spets var för sig, säger hon.

Även om långtifrån alla forskningsområden inom KTH inkluderas i denna ansökan ska inte de som arbetar inom andra områden känna sig bortglömda, menar Teeri.

– Vår framtida resursfördelning kommer att bygga på kvalitet, och målet är att vi fokuserar fakultetsanslaget på våra bästa grupper. Grundprincipen är att excellent forskning belönas med en stabilare basfinansiering och den nya strategisatsningen är bara en bit i pusslet, säger Tuula Teeri.


Text: Magnus Trogen. Foto: Anette Andersson