Till innehåll på sidan
Assad Alam, industridoktorand (t v) och Karl Henrik Johansson, professor, (t h) utvecklar i samarbete med Scania en reglerteknik för att köra lastbilar i fordonståg.
Assad Alam, industridoktorand (t v) och Karl Henrik Johansson, professor, (t h) utvecklar i samarbete med Scania en reglerteknik för att köra lastbilar i fordonståg.

KTH höjer nivån på industrisamarbetet

Publicerad 2013-03-15

En ny form av strategiska överenskommelser stärker KTH:s samarbete med svenskt näringsliv. Hittills har sex tunga aktörer kommit överens om en gemensam framtid med KTH. Samarbetena har slutits på ledningsnivå och ska både bidra till ökad relevans på KTH:s forskning och utbildning och öka möjligheten för företagen att utveckla sin verksamhet i Sverige.

Margareta Norell Bergendahl, vice rektor
Margareta Norell Bergendahl, vicerektor

KTH har tecknat så kallade Memorandum of Understanding (MoU) med Scania, Ericsson, Stockholms Läns Landsting, Skanska, ABB och nu senast SAAB. Även ytterligare ett antal samarbeten är under förhandling. Arbetet med att utveckla de långsiktiga relationerna har letts av vicerektor Margareta Norell Bergendahl.

– Det strategiska samarbetet stärker kvaliteten både vad gäller forskning och utbildning, och därmed också KTH:s omvärldsrelevans. Genom en satsning på fler adjungerade professorer och affilierade forskare och lärare från omgivande arbetsliv får vi ett viktigt långsiktigt kunskapsutbyte, säger hon.

KTH har länge haft omfattande samarbeten med industri och tjänstesektor, men det har ofta handlat om avtal mellan enskilda forskare eller forskargrupper och avdelningar på företagen. Enbart med exempelvis Scania beräknas 15–20 procent av KTH:s forskare och lärare ha pågående samarbeten.

Den nya modellen är att lyfta samarbetena till en strategisk nivå både på KTH och inom företagen för att på det sättet uppnå bättre samordning och därigenom också tydligare resultat. Överenskommelserna sträcker sig över 10–15 år och följs upp årligen.

Etablera fasta kontaktytor

En viktig del är att etablera fasta kontaktytor på partnerföretagen och KTH, som ska leda till utveckling av projekt inom olika teknikfält och olika former av personutbyten som adjungeringar, affilieringar, industriella postdocs och industridoktorander. 

– En avgörande framgångsfaktor är att överenskommelserna följs upp och ägs av våra forskare och lärare, och att de blir värdeskapande komplement till redan pågående samarbeten. Hittills har vi mött väldigt positiv respons internt på KTH, säger Margareta Norell Bergendahl.

Först ut att teckna ett MoU med KTH var Scania i november 2011. En stor del av de existerande forskningssamarbetena koordinerades då genom Fordonstekniskt centrum (CVER), berättar Annika Stensson Trigell, professor i fordonsdynamik och ordförande för ASP, en plattform för samarbetet mellan KTH och Scania.

– De befintliga samarbetena har sedan dess utvecklats efter behov utifrån den strategiska dialogen och Scanias Technological Road Map med målet att skapa långsiktig kunskapsutveckling och utveckling av innovationsförmågan hos båda parter, säger hon.

Sedan början av januari i år har Scania även en person på plats på KTH Näringslivssamverkan för att säkra att det kommer fram konkreta förslag som ligger i linje med KTH:s och Scanias strategiska plan.

Bättre överblick med nytt arbetssätt

Mikael Skoglund på EE-skolan är ansvarig för partnerskapet med Ericsson som undertecknades i maj förra året. Den handlar bland annat om KTH:s studentrekrytering, kompetensförsörjning för Ericsson, och att Ericsson ska kunna medverka i diskussioner om inriktning av högre utbildning och delta i grundutbildningen.  Även kompetensutveckling och vidareutbildning av Ericssons medarbetare ingår.

– Vår nuvarande samverkan har oftast skett med Ericsson Research som partner.  Med den nya överenskommelsen förväntar jag mig att vi bättre ska kunna komma i kontakt med övriga delar av Ericsson, för att etablera nya samarbeten. Jag ser också att vi ska kunna etablera en mer effektiv kontakt om långtgående strategiska frågeställningar, som kräver dialog högre upp i organisationen både på Ericsson och KTH, säger Mikael Skoglund.

Ett viktigt inslag i det nya arbetssättet gentemot näringslivet är uppföljning och utvärdering, konstaterar Margareta Norell Bergendahl.

– Fram till nyligen hade vi ganska dålig koll på helheten.  Vi har också fått en del kritik för att vi ibland varit lite knöliga att samarbeta med. Samtidigt har företagen haft liknande problem. Med det nya arbetssättet får både vi och företagen mycket bättre överblick, säger Margareta Norell Bergendahl.

Generellt vill hon att det ska vara lättare och mer meriterande att röra sig mellan akademi och övriga samhället, både för anställda och studenter.

– Vi vill öka bandbredden mellan KTH och omvärlden, säger Margareta Norell Bergendahl.

Text: Peter Larsson och Christer Gummeson

Läs även intervjun med Scanias Beatrice Jonsson, ”Beatrice öppnar dörren till Scania”