KTH-forskare granskar klimatpolitik

Publicerad 2018-01-09

Hallå där Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria, som utsetts till en av ledamöterna i regeringens klimatpolitiska råd. Hur känns det?
– Det känns bra, förstås, och ansvarsfullt. Detta är ju en av de riktigt stora frågorna i vår tid.

Klimatpolitiska rådet startade sitt arbete 1 januari och har till uppgift att bedöma hur den samlade politiken som läggs fram är förenlig med klimatmålen.

– Att kunna bidra till ett klimatneutralt samhälle genom att granska och värdera regeringens politik känns som en av de mer angelägna saker man kan ägna sig åt, säger Sverker Sörlin.

Vad vill du bidra med i rådets arbete?
– Kunskap och erfarenhet, är väl det korta svaret. Jag har arbetat med rådgivning till olika regeringar i snart ett kvartssekel, huvudsakligen som ledamot av forskningsberedningen men också med frågor om miljö, utbildning och innovation.

Sverker Sörlin säger att han i hela sitt forskarliv arbetat med hur kunskap påverkar samhällsutvecklingen – och hur den ibland inte gör det även när den borde:

– Det här handlar ju inte om att ändra några detaljer utan ytterst om en historisk förändring av samhället som kan bli ganska genomgripande. Sådant vet historiker en del om, hur det går till och vilken friktion som kan uppstå, och det vill jag gärna bidra med.

Rådet består uteslutande av forskare – ger detta ökade möjligheter för forskningen att påverka Sveriges klimatpolitik?
– Jag tror det är bra att forskare spelar en stor roll här. Klimatpolitiken måste ta sikte på djupgående förändringar i beteenden, institutioner, teknik, troligen också värderingar. Det är så att säga ingen avgränsad revisionsfråga. 

– Att vi är forskare betyder ju för övrigt inte att vi upphör att vara ansvarstagande medborgare, utrustade med omdöme. Förhoppningsvis är det inte bara forskningen som får mer makt – den har alltid haft stort inflytande när det gäller just klimatfrågan – utan att kvalificerat omdöme får en erkänd plattform att verka från. 

Vad är avgörande för att nå uppsatta klimatmål?
– Framförallt att samhällets olika institutioner lojalt och entusiastiskt bestämmer sig för att genomföra förändringar i rätt riktning. Vi har genomfört enorma samhällsförändringar förut som alla haft glädje av – välfärdstaten, det industriella produktionssystemet, det pågår i vår egen tid både en omfattande digitalisering och en feministisk revolution.

– Det blir avgörande att inse att det är i stort sett bara fördelar med att överge fossilregimen. Dessutom tror jag det kommer att bli ett bättre samhälle att leva i.  

Om du får sia – kommer målen att nås?
– Oj, alltid svårt att sia... jag tror inte att den globala uppvärmningen kommer att stanna på 1,5 grader och troligen inte heller vid 2 grader.

– Däremot tror jag att vi har goda förutsättningar i det svenska samhället att komma ner till nästan noll CO2-utsläpp till 2045. Det vore också fantastiskt bra, inte bara för klimatet utan också för Sverige och alla som lever i det här landet. Fördelarna kommer att märkas på alla möjliga samhällsområden.

Berättat för: Christer Gummeson

Fakta: Klimatpolitiska rådet består av åtta ledamöter med vetenskaplig expertkunskap som ska granska och bedöma hur den samlade politik som regeringen lägger fram är förenlig med klimatmålen. Rådet är en del av regeringens klimatpolitiska ramverk där även ingår en klimatlag och nya klimatmål.

Läs mer om klimatpolitiska rådet här

Till sidans topp