”KTH är inte en poängfabrik”

DEBATT

Publicerad 2012-11-05

KTH:s nya restriktiva riktlinjer för valbara kurser går på tvärs mot behovet av bättre grogrund för innovativt tänkande på KTH, menar studenten Hugi Ásgeirsson i en debattartikel. Det finns andra och bättre metoder för att lösa de problem som de nya riktlinjerna syftar till, konstaterar han.

Hugi Ásgeirsson, studentkåren

Det är en solig dag i Stanford. Året är 2005, och hundratals nyutexaminerade studenter i akademiska dräkter sitter på en borggård och väntar spänt. Deras sista föreläsning ges av den numer framlidne Steve Jobs, grundaren av Apple och en av vår tids mest ikoniska innovatörer.

Han börjar sitt tal, och är väl medveten om att de unga människor han har framför sig är bland de smartaste i landet. De har precis avslutat en avancerad utbildning som kommer tillåta dem att ligga i framkant när framtidens landvinningar ska göras. Men det är inte vad Steve Jobs tal ska handla om. I stället pratar han om någonting helt annat. Han pratar om nyfikenhet, kalligrafi och om valbara kurser.

Intuition hade fått honom att registrera sig på en kurs i kalligrafi på universitetet. Han lärde sig om typsnitt, om hur avstånd mellan bokstäver ska varieras och om vacker typografi. Det var en sällsam blandning av konst, historia och hantverk som verkade vara långt bort från teknik och vetenskap. Det fanns ingen förhoppning om att det skulle leda till någonting speciellt.

Men tio år senare, när den första Macintosh-datorn togs fram, så kom kalligrafin fram ur det undermedvetna. Steve Jobs nya Macintosh blev den första datorn med stöd för olika typsnitt och vacker formatering. Det ledde så småningom till en dominerande ställning i de kreativa branscherna, och resten är historia. Så är det med innovation, den föds ofta ur en korsbefruktning som bara är möjlig då människor tillåts kombinera ämnen som vid första anblick kan verka vitt skilda.

Ett tydligare exempel på vetenskap och konst är svårfunnet. Samtidigt är KTH, med just de orden skrivna på sina anrika väggar, på väg åt motsatt håll. Det beslut som nu börjar gälla fastslår riktlinjen att studenter endast ska läsa de kurser som ingår i deras program. Undantag ska bara göras om särskilda skäl föreligger. Samtidigt vill rektorn lugna dem som kritiserat beslutet, och menar att KTH har en tradition av att vara generösa i detta avseende. Beslutets formuleringar skvallrar om någonting annat.

Undantag. Särskilda skäl. Särskilt godkännande av grundutbildningsansvarig. Låter det som att beslutet är gjort med den generösa traditionen i åtanke?

Låt oss åter vända blickarna mot det stora landet i väst. På elituniversitetet California Institute of Technology, eller ”Caltech”, förväntas alla studenter läsa ett baspaket med grundkurser. I detta ingår ett antal obligatoriska poäng att lägga på någonting kallat menykurser. De är utformade med breddning i åtanke, och syftet är att introducera studenterna till ämnen de inte annars skulle ha läst.

Det är inte ens tillåtet att ta menykurser inom ens huvudsakliga studieområde. Utöver dessa kurser finns ett gediget krav på kurser i humaniora, som väljs från en lång och mångsidig lista. Syftet, enligt universitetet, är att förbereda studenterna för det interdisciplinära klimat som idag genomsyrar teknik och forskning. Obligatorisk valbar breddning – kontrasten till KTH skulle inte kunna vara större. Samtidigt dagdrömmer man om att KTH år 2027 ska bli en nordeuropeisk motsvarighet till skolor som Caltech, men till synes utan den breddning som är en del av deras framgångsrecept.

Restriktivare riktlinjer för valbara kurser ska öka genomströmningen, sägs det. Men var finns beläggen, och varför används en så trubbig och svepande metod? Om genomströmningen verkligen är det man vill komma åt så kan man formulera sig annorlunda.

Låt mig komma med ett förslag. Så länge studenten ligger i fas med sin utbildning, och flyttar upp genom årskurserna som planerat, så ska praxis vara att godkänna registrering på ytterligare valbara kurser. Undantag från detta bör endast göras då studenten tidigare tagit extrakurser som inte avslutats. Skulle det inte vara lika effektivt för att säkra genomströmningen?

KTH är ett universitet, inte en poängfabrik. För morgondagens innovationer krävs korsbefruktning av vetenskap och konst på sätt vi ännu inte kan förutse. Om KTH uppmuntrar studenters nyfikenhet, så ökar chanserna för att de bästa kombinationerna av vetenskap och konst ska skapas på vårt campus, även i framtiden.

Hugi Ásgeirsson, studentkåren THS, läser på civilingenjörsprogrammet i Bioteknik

Läs repliken från KTH:s prorektor och prodekanus

Debattinlägget är även publicerat i Osqledaren #1 2012/2013

Till sidans topp