Till innehåll på sidan
Jämställdhet är en fråga om mänskliga rättigheter, säger Elisabeth Rachlew, professor i experimentell fysik. (Foto: Håkan Lindgren)

Kritisk granskare av jämställdhet

Publicerad 2015-10-16

Vid 71 års ålder kan fysikprofessor Elisabeth Rachlew se bakåt på ett yrkesliv som engagerad förebild och en ”bråkig” granskare av jämlikhet. Karriären har kantats av fördomsfulla lärare och nedlåtande forskarkollegor. I år får hon rektors jämställdhets- och mångfaldspris.

I motiveringen framhålls att Elisabeth Rachlew, som professor i ett fortfarande mycket mansdominerat område, är en förebild. Samtidigt som hon med ”sin skarpa blick” granskat och varit ”pådrivande” för jämställdheten inom akademin.

Elisabeth Rachlews egen beskrivning är att hon varit ”lite bråkig”.  Just därför är hon också ganska glatt överraskad.

– Jag tycker det är väldigt roligt, och bra, att jag får det här priset trots att jag varit lite bråkig och stökig.

Engagemanget för mänskliga rättigheter och jämställdhet har Elisabeth Rachlew haft med sig ända sedan tonåren.

– I grunden är det ju samma sak. Jämställdhet är en fråga om mänskliga rättigheter. Visst finns det skillnader mellan män och kvinnor men vi måste ju kunna mötas på jämna villkor.

Flickor mest i vägen

En fördomsfull lärare på gymnasiet i Karlstad kan ha bidragit både till att Elisabeth Rachlew fastnade för just fysik och att hon fick upp ögonen för jämställdhetsfrågorna. Elisabeth, som då hette Eriksson i efternamn, var en av två flickor bland 30 elever på den matematiska reallinjen. Även den andra flickan hette Eriksson i efternamn.

Elisabeth Rachlew har varit 24 år på KTH.

Fysikläraren tyckte uppenbarligen att de bägge flickorna mest var i vägen så när klassen skulle ha laboration brukade han ropa åt dem ”Eriksdöttrarna – rör ingenting”.

Men om avsikten var att avskräcka flickorna från fysiken hade det åtminstone på den ena av dem rakt motsatt effekt.

– Jag tror att det eggade mig, säger Elisabeth Rachlew.

Efter sin doktorsexamen 1973 arbetade hon länge utomlands, först något år i Frankrike och sedan i USA. När hon kom tillbaka till Sverige i slutet av 1980-talet kunde hon välja mellan flera universitet. KTH kändes som en utmaning så 1988 började hon som universitetslektor på institutionen för fysik.

”Då blev jag ledsen”

Viljan att möta utmaningar, parat med en god portion humor, har hon haft nytta av under sina 24 år på KTH. Manliga kollegor som, med sina djupaste basröster, förkunnat att hon ”inte förstår vad KTH går ut på” har hon oftast kunnat svara med en humoristisk kommentar.

– Men när ordföranden i universitetsstyrelsen, där jag satt som lärarrepresentant, avfärdade mig med ”Lilla Elisabeth, det här förstår du inte” blev jag rejält ledsen.

Dock inte värre än att hon har fortsatt ifrågasätta. Ställt besvärliga frågor och till exempel granskat lönelistor för att få fram fakta om omotiverade löneskillnader.

Sverige är inte bäst på jämställdhet, enligt Elisabeth Rachlew.

– Jag har ju ofta fått höra att ”äh du inbillar dig”. Det gör jag inte alls!

Idag är Elisabeth Rachlew professor på KTH, arbetar också åt Vetenskapsrådet och är medlem i Vetenskapsakademin där hon bland annat leder kommittén för mänskliga rättigheter. Hon har täta kontakter med det internationella forskarsamhället och tycker inte att Sverige alltid är bäst i klassen på jämställdhet inom akademin.

– I Sverige ligger vi långt fram när det gäller lagstiftning om jämställdhet. Men när det kommer till sådant som representation i universitetsledningarna fungerar det sämre, då är där män som föreslår andra män. Bland KTHs 10 skolchefer till exempel, finns ju bara en ­kvinna.

Stor vikt på nätverksarbete

Därför lägger Elisabeth Rachlew också stor vikt vid mentorskap och nätverksarbete.

Redan i USA var hon med om att organisera ett nätverk för kvinnliga akademiker. Senare har hon startat en kvinnosektion inom fysikerförbundet samt engagerat sig som mentor och i det kvinnliga nätverket för professorer och docenter på KTH.

Nätverket ser hon som ett forum både för personligt stöd och strategidiskussioner.

– När folk blir nedtryckta och illa behandlade måste man se till att inte fastna i ledsenheten utan försöka ta tag i det och göra något konstruktivt. I nätverket har vi till exempel bollat idén om att söka pengar till ett program speciellt för kvinnliga ledare.

I hennes rum på KTH trängs pärmar om ”Women in physics” med vetenskapliga publikationer i bokhyllan. Har jämställdhetsarbetet sinkat hennes forskning?

– Nej, men det har varit psykiskt hårt ibland. På så sätt har det nog snarare stärkt mig och kanske till och med accelererat mitt forskningsarbete.

Text: Ursula Stigzelius

Fakta: Elisabeth Rachlew

  • Ålder: 71 år
  • Bakgrund: Född i Norge och utbildad i Sverige. Disputerade i fysik i Uppsala 1973. Postdok i Frankrike, arbetade sedan 15 år i USA, Kanada och England. Anställd som universitetslektor på KTH 1988.
  • Gör nu: Professur emeritus, atom- och molekylfysik på KTH, ordförande i Vetenskapsrådets beredningsgrupp för internationell postdok inom naturvetenskap och teknikvetenskap. Sedan 2005 ledamot i Vetenskapsakademins fysikklass, leder KVAs energiutskott och kommitté för mänskliga rättigheter.
  • Bor: Stockholms innerstad
  • Fritidsintressen: Att läsa, gå på bio och vara utomhus.
  • Bonusfakta: Var tävlingssimmerska under gymnasietiden, gillar fortfarande att simma och titta på simtävlingar.

Rektors jämställdhets och mångfaldspris för anställda 2015. 
Motivering: "Elisabeth Rachlew har haft en lång och framgångsrik karriär inom experimentiell fysik, ett område som fortfarande i Sverige och på KTH är mycket mansdominerat. Förutom inom det egna fältet, så har hon också använt sin skarpa blick och sitt vetenskapligt skolade intellekt till att granska jämställdheten på KTH, och vad KTH gör för att öka den. Förutom att vara en förebild har hon också varit pådrivande i många sammanhang för att förändra KTH och det vetenskapliga samhället mot ökad jämställdhet. Elisabeths starka engagemang i KTHs kvinnliga nätverk för professorer och docenter har rönt stor uppskattning. Med idogt arbete har nätverket därmed åstadkommit viktiga bidrag i jämställdhetsarbetet, inte minst för studenterna."