Krisgrupp förbereder för influensa

Publicerad 2009-09-09

KTH:s beredskap är god när det gäller svininfluensan, eller influensa A(H1N1) som den numera heter. En krisgrupp träffas regelbundet för att diskutera läget och lämpliga åtgärder, och företagshälsovården ligger också i startgroparna. Än så länge är läget lugnt.

I krisgruppen sitter KTH:s säkerhetschef Lena Edvardsson, förvaltningschefen Anders Lundgren, personalchefen Annica Fröberg och biträdande informationschefen Kjell Carli. En gång i veckan kommer information från Smittskyddsinstitutet om insjuknade i Stockholm, men också över hela landet. Dessutom kommer annan information från myndigheter som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Socialstyrelsen.

– Det hjälper oss att bilda oss en uppfattning om hur situationen ser ut. Det finns ju i dag ingen möjlighet att få statistik över hur många som blivit sjuka på KTH, säger Lena Edvardsson.

Gruppen sätter regelbundet ihop den senaste informationen till anställda och studenter och lägger ut på hemsidan, både på studentwebben och intranätet, under rubriken ”Den nya influensan”. Här finns också länkar till krisinformation, Vårdguiden och andra sidor som har fylliga svar på de flesta frågor.

Än så länge är det ingen som har diagnostiserats som insjuknad i influensan på KTH. Antalet sjukdagar har inte heller ökat anmärkningsvärt. Det finns i och för sig ingen anmälningsplikt, även om influensan diagnostiserats, men det är förstås fördelaktigt om någon, som fått sjukdomen bekräftad, rapporterar detta till sin chef, som sedan rapporterar vidare till personalavdelningen, menar Lena Edvardsson.

Undvika spekulationer

Studenter och lärare, som blir sjuka, brukar inte alltid anmäla detta på samma sätt som andra anställda, men i dagsläget är det bra om alla gör det. Annars kan mörkertalet bli stort och beredskapen därmed försämras, betonar hon.

– Det är viktigt att relevanta fakta kommer ut snabbt och att alla spekulationer undviks, för att inte sprida onödig oro, säger Lena Edvardsson.

Krisgruppen har funnits i tio år och sammankallas bara om något extraordinärt inträffar. Det är alltså högst ovanlig att den har regelbundna möten, som är fallet nu.

Råden för att minska smittspridningen är att man ska vara extra noggrann med att tvätta händerna ofta. Ett annat viktigt budskap är att stanna hemma från jobbet om man känner sig krasslig.

– Vi vill vara flexibla i vårt agerande så att de som har symtom verkligen stannar hemma. Kanske kan de jobba hemifrån om symtomen inte är så allvarliga. Det viktiga är att de stannar hemma, för att inte smitta andra, säger Annica Fröberg.

Vaccin i september

De flesta tycks vara medvetna om influensan och riskerna med den. En mer utsatt grupp på KTH är de utländska studenter, stipendiater och gästforskare, som kan komma från länder där pandemin har slagit hårdare. De har inte tillgång till en vårdcentral genom Försäkringskassan, varför KTH undersöker om det finns en möjlighet att de ska kunna vaccineras via KTH:s företags- och studenthälsovård. Men det beror på vad som händer när vaccinet blir tillgängligt.

Det är ännu inte känt när vaccineringarna kan börja och det är inte heller bestämt om KTH:s personal ska få en vaccinering genom företagshälsovården. Om antalet sjukfall skulle bli stort får man göra nya bedömningar. I dag finns ett utbyggt vikariesystem, som först tas i anspråk, både bland lärarna och på tjänstemannasidan.

Susanna Hultman, kundansvarig på Feelgood, KTH:s företagshälsovård, har regelbunden kontakt med Lena Edvardsson i krisgruppen. Enligt hennes uppgifter kommer vaccinet i slutet av september. Feelgood har lagt in en beställning till landstinget, men exakt när vaccinet kan levereras är ännu inte känt.

– De olika riskgrupperna ska vaccineras först, tillsammans med personer inom viktiga samhällsfunktioner, sedan får ”vanliga” människor också tillgång till vaccin, säger Susanna Hultman.


Text: Eva Ekelöf

Influensa A(H1N1)

Vanligen insjuknar mellan 25 och 35 procent av befolkningen i en pandemi, en världsomfattande epidemi. Den nya influensan är inte farligare än en vanlig influensa, men eftersom virusstammen är ny har ingen ett fungerande immunförsvar mot den.
Den som är sjuk smittar sex till sju dagar och eventuellt ett dygn före insjuknandet. Symtomen är hosta, feber, halsont, värk i kroppen och huvudet, och trötthet som kan vara i flera veckor efter att sjukdomen ebbat ut.