Kreativt lärande i efterlängtat hus

Publicerad 2017-10-09

KTH:s campus har fått en ny byggnad, ett undervisningshus med flexibla och moderna utbildningsmiljöer. Tack vare en omfattande förankringsprocess har studenter och lärare kunnat påverka lokalernas utformning.

På väg in till det nya undervisningshuset på Brinellvägen möter vi flera förbipasserande som nyfiket tittar upp mot den iögonenfallande fasaden i rödbrunt glaserat tegel. Vad händer egentligen därinne?

Vi har gått på guidad visning med två som vet – Sara Eriksson, projektledare vid KTH:s lokalgrupp, och Anna-Karin Högfeldt, högskolepedagog vid ECE-skolan. Redan i entrén möts vi av doften av nylagda trägolv. Det är första dagen efter att huset öppnats och en hel del studenter rör sig i lokalerna. Ljusinsläppet inne i de öppna ytorna är generöst, tack vare den höga takhöjden. Som mest är den 14 meter.  

De som ska använda lokalerna har haft stort inflytande över utformningen. En arbetsgrupp bestående av studenter, lärare och forskare har under hela processen haft en dialog med ansvariga för byggprojektet. Förslag har diskuterats, förkastats, jobbats om – och godkänts.

– Ambitionen har varit att skapa en av KTH:s mest flexibla och innovativa undervisningsmiljöer. Samtidigt har det varit viktigt att inte göra något som upplevs som för high-tech. Det här ska vara en levande miljö där alla är välkomna, säger Sara Eriksson.

Pedagogiskt verktyg

Samtliga övningssalar har plats för 70 studenter, det är tio fler än i många andra av KTH:s lokaler, och ett exempel på anpassningen till användarnas behov. Ett annat är antalet grupprum, totalt elva stycken med plats för sex studenter i varje rum. I anslutning till övningssalarna finns så kallade break out-zoner som lärarna kan använda sig av på det sätt som passar dem bäst, till exempel delas in i olika sittgrupper.

Anna-Karin Högfeldt, som arbetar med utbildningsutveckling och lärares kompetensutveckling, har deltagit i projektet som bollplank. Hon är glad över att huset inte i första hand upplevs som en miljö med ny digital teknik.

– Det inbjuder till flexibla undervisnings- och lärandeformer som på ett tydligt sätt utgår från studenternas behov. De digitala möjligheter som huset erbjuder innebär inte att lärare och studenter fråntas fysiska möten, tvärtom. Jag tänker till exempel på break out-ytorna som jag hoppas kan användas för att skapa variation.

Hållbarhetstanken och viljan att använda byggnaden som pedagogiskt verktyg har genomsyrat projektet. Installationer för elektricitet och ventilation ligger synliga i taket. Även sensorer som kan läsa av fukt, temperatur och energianvändning har byggts in i väggar och tak.

Efterlängtade studierum

Sara Eriksson tycker att det bästa med det nya huset är att lärandemiljöerna har arbetats fram tillsammans med dem som ska använda lokalerna. Andra fördelar är att studenterna får efterlängtade studieytor – och att den arkitektoniska nivån är hög.

En av lärarna som första dagen tog chansen att förlägga sin undervisning till det nya huset är Bo Olofsson, professor vid avdelningen för vatten och miljöteknik. Han är positivt överraskad:

– Jag fick direkt en välkomnande och varm känsla för huset. Lokalerna är trivsamma att undervisa i, akustiken var bra och miljön ljus och trevlig. Dessutom fungerade tekniken utmärkt. Hit kommer jag att återvända, säger Bo Olofsson.

Text: Ylva Carlsson

Invigning och utställning 16-20 oktober

Undervisningshuset invigs måndag 16 oktober som en del av firandet av att KTH Campus fyller 100 år. Under veckan visas också en utställning i undervisningshuset som beskriver ambitioner och tankar bakom det nya huset.

16-20 oktober visas även utställningen ”KTH Campus under 100 år – en arkitekturhistoria” i KTH Entré, Drottning Kristinas väg 4. Utställningen, som också finns tillgänglig i en app, berättar om den 100-åriga historien med hjälp av tidstypiska byggnader på campus.

Mer info: Campus 100 år – jubileumskalender

Till sidans topp