Till innehåll på sidan
Stabil finansiering väntar de unga forskare som börjar som biträdande lektorer på KTH. (Foto: Kristopher Grunert/TT)

Kreativa krafttag ska locka talanger

Publicerad 2015-02-20

Vetenskaplig excellens är ingen quick fix. Nu gör KTH en storsatsning för att fånga in unga stjärnskott – en viktig pusselbit för att etablera KTH bland världens 100 främsta universitet.

Arne Johansson, vicerektor.

Med 150 miljoner kronor i ryggen går KTH:s skolor ut globalt för att rekrytera tolv gryende forskarstjärnor. Ämnesfälten är breda, aktuella och spänner från matematik och bioelektronik till e-vetenskap och avfallshantering.

Sökljuset är riktat mot unga forskare som visat framfötterna – kläckt nya idéer, publicerat artiklar som fått stor uppmärksamhet, ingår i spännande nätverk och börjat dra till sig forskningsmedel. På KTH ska de spira och ge avtryck i en växelverkan med omgivande forskningsmiljö.

– Jag ser dem som en vitamininjektion till en redan bra miljö, där de kan bidra till nytänkande och få återkopplingar av våra etablerade forskare, säger Arne Johansson, vicerektor för forskningen.

Talangerna får ett fyraårigt startbidrag och därefter permanenta medel om de kvalificerar sig till lektorer. Stabila ekonomiska villkor är nödvändigt för att attrahera de bästa möjliga kandidaterna, enligt Arne Johansson.

Likaså breda forskningsområden, vilket även ökar chanserna att nå jämställdhetsmålet – minst fyra av de tolv biträdande lektorer ska vara kvinnor:

– Men ambitionen är att nå upp till hälften kvinnor, hälften män.

”Färre potentiella kvinnor”

Rekryteringsprocessen är utöver det vanliga – framför allt ska skolorna genom sina nätverk söka upp och uppmuntra unga forskare att söka tjänsterna.

Kommunikationsinsatserna kommer att vara kraftfullare än vanligt. Traditionell annonsering i dagspress, på hemsidor och i vetenskapliga tidskrifter är inte tillräckligt, enligt Arne Johansson. 

Behövs det särskilda åtgärder för att nå ut till kvinnliga talanger?
– Det handlar om att nå ut till fler kandidater, generellt –det ökar möjligheten att få bra kvalitet på sökande, oavsett kön. Men mängden potentiella kvinnor är oftast färre, då gäller det att aktivt söka upp dem, det kan vara extra viktigt för att få den balans i fakulteten som vi vill ha.

KTH har traditionellt haft svårt att rekrytera kvinnor – vad beror det på?
– Jag har inga absoluta svar. Det som brukar sägas är att akademin är en osäker värld utan långsiktig bas i forskningstjänsterna. Den akademiska miljön har inte upplevts som attraktiv. Nu gör vi ett försök att erbjuda bra finansiering och tillgång till bra och stimulerande forskningsmiljöer.

Arne Johansson hoppas att 150-miljonerssatsningen kan stå som modell för framtida rekryteringar.

– Ledande universitet jobbar på liknande sätt – lägger ned mycket energi på aktivt sökande och erbjuder långsiktig finansiering. Det kan hända att en sådan process medför färre rekryteringar i framtiden för KTH – eller så får vi skaffa mer resurser.

"Zlatanisering" av akademin

Strategin att rekrytera ungt och ge dem förutsättningar att växa till excellenta forskare är inte självklar inom akademin. En växande trend – som en del kallar genvägen till toppranking – är att satsa stora summor pengar på att ”köpa över” forskningens världskändisar till det egna universitetet.

Fenomenet tog fart i England, motiverat av ändrade kriterier i universitetsutvärderingar. I Sverige kallas det för en zlatanisering av akademin, som en blinkning till hur proffsköpen går till i fotbollsvärlden.

Arne Johansson varnar för att mångmiljonköpen inte alltid leder till framgång på längre sikt:

– Jag tycker man ska vara mycket restriktiv med den typen av rekryteringar. I vissa fall kan det vara motiverat, även för KTH. Men det måste i sådana fall passa in i verksamheten för att göra verklig nytta. Annars är risken att det bara blir ett ytligt bidrag till universitets CV-samling.

KTH använder delar av sina sparade medel, myndighetskapitalet, för att ro iland satsningen på unga talanger. En investering som kommer att betala sig mångfalt, enligt Arne Johansson:

– Om hälften av dem vi rekryterar blir väldigt lyckade och bygger upp excellenta forskningsmiljöer är kostnaderna betalda tio gånger om.

Text: Christer Gummeson

  • Satsningen beslutades av KTH:s styrelse i oktober 2014. De tolv talangerna är en viktig pusselbit för att etablera KTH bland världens 100 främsta universitet, enligt Arne Johansson. Andra pusselbitar för att långsiktigt höja KTH:s akademiska status är till exempel: 1) Främja framgångsrik publiceringskultur, bland annat i högciterade tidskrifter 2)  Underlätta internationella samarbeten. Ett exempel är finansiering av så kallade sabbaticals  3)  Stimulera användningen av internationella forskningsanläggningar, framför allt inom Europa 4) Underlätta samarbete med näringslivet
  • Lektoraten ska tillsättas inom tio ämnesområden. I gruppen ingår även ett extra lektorat som finansieras av ITM-skolan inom ytterligare ett område.
  • Annonseringen av de totalt 13 biträdande lektoraten görs i mars med ansökningsstopp i maj. Om det inte finns tillräckligt kvalificerade sökande kan ansökningstiden förlängas. Ansökningarna bereds under sommaren, de första lektoraten kan eventuellt tillsättas höstterminen. Beslut om anställningen tas av respektive skola, efter att rektor gett slutligt godkännande, bland annat att för säkerställa att det blir rätt balans mellan kvinnor och män.
  • Kostnaden för de fyra årens anställning som biträdande lektor är totalt 144 miljoner kronor och därefter upp till 18 miljoner kronor per år.
  • En stor del av rekryteringsprocessen hanteras av de nya rekryteringsnämnderna    som från och med 2015 ersatt systemet med tjänsteförslagsnämnder och sökkommittéer.
  • En styrgrupp bestående av dekanus Sophia Hober och vicerektorerna Gustav Amberg och Arne Johansson har arbetat med beredningen av ärendet och tillsammans med rektor Peter Gudmundson gjort urval och bearbetning av skolornas inlämnade förslag.