Till innehåll på sidan
Beyza Björkman
Kommunikativ förmåga ger mer framgång än språklig korrekthet i engelskspråkiga ingenjörsutbildningar, visar Beyza Björkmans forskning. (Foto: Christer Gummeson)

Korrekt engelska räcker inte

Publicerad 2010-06-07

Det räcker inte med goda språkkunskaper för att klara masterstudierna på en engelskspråkig ingenjörsutbildning. Viktigare är att använda kommunikativa strategier för att göra sig förstådd. Det visar den första studien i sitt slag om hur väl den engelskspråkiga undervisningen fungerar vid ett svenskt tekniskt universitet.

– Att tala och bli förstådd är viktigare än att tala språkligt korrekt. Även den som är duktig på engelska måste jobba mycket med den kommunikativa processen på engelskspråkiga utbildningar, säger Beyza Björkman, som undervisar vid på KTH:s språkenhet och nyligen disputerade på en avhandling om engelska som undervisningsspråk på ingenjörsutbildningar.

Beyza Björkman har bedrivit fältstudier vid ett svenskt tekniskt universitet under ett års tid. Sammanlagt dokumenterade hon all muntlig kommunikation mellan lärare och studenter vid 21 föreläsningar och 24 grupparbeten.

Studenterna representerade 19 olika modersmålsbakgrunder och läste masterutbildningar inom bland annat elektroteknik, industriell ekonomi, ICT, kemiteknik, energiteknik och maskinteknik.

– En person som talar flytande och korrekt engelska tror kanske inte att han eller hon behöver fokusera på att göra sig förstådd, utan ser det som andras uppgift att förstå. Men så är det inte. Effektiviteten i inlärningen bestäms av hur man talar och vilka kommunikativa förmågor de inblandade har.

Vikten av den kommunikativa processen gäller för både lärare och studenter, framhåller Beyza Björkman. Lärarna måste kunna lyssna in och anpassa sitt språk till gruppens kunskapsnivå. Studenterna å sin sida måste hitta strategier för att kunna kommunicera med de studenter som har annan modersmålsbakgrund än de själva.

– Det viktigaste är inte att man talar korrekt engelska utan att man hittar sätt att kommunicera utifrån så kallade pragmatiska strategier. Det kan handla om olika sätt att tydligt signalera och poängtera de vikigaste budskapen, att ha förmågan att förklara vad som är viktigt. Det är viktigare än de rent språkliga färdigheterna.

Fungerar vid grupparbeten

Enligt Beyza Björkmans studie fungerar engelskan bra som undervisningsspråk när det gäller olika former av grupparbeten. Anledningen är att studenterna då kan interagera med varandra och på så sätt lättare uppnå förståelse.

Däremot kan hon inte utifrån studien dra några slutsatsar huruvida föreläsningarna som hon dokumenterat fungerar på ett tillfredställande sätt:

– Vi vet inte tillräckligt mycket om det i nuläget. För att kunna ta reda på det måste vi testa studenternas förståelse direkt i föreläsningssituationen. Sådan forskning pågår i Uppsala.

Beyza Björkman tror att både lärare och beslutsfattare inom de tekniska universiteten kan ha nytta av hennes studie.

– För att komma vidare i den här frågan är det viktigt att man tänker igenom vilken typ av undervisning man ska rikta mot masterstudenter på engelskspråkiga utbildningar. Exempelvis workshops fungerar bra visar min studie.

Fortbildning kan behövas

Dessutom är det viktigt att medvetandegöra och kompetenshöja lärarna menar hon.

– Det är viktigt att de blir medvetna om betydelsen av kommunikativa strategier. Det kan behövas fortbildning för att kompetenshöja lärarna.

För att testa utländska studenternas engelska språkkunskaper använder universiteten traditionellt ett så kallat Toefl-test. Syftet är att få en bild av hur väl rustade de är för sina studier. Men Toefl-testet är inte tillräckligt för att säkerställa deras färdigheter menar Beyza Björkman.

– Testet ger inte mycket information om studenternas pragmatiska förmåga, som är en avgörande kompetens för lärare och studenter som behöver använda engelska som Lingua Franca, alltså i miljöer där ingen har engelska som modersmål. Så de testerna behöver kompletteras, säger hon.

Beyza Björkman arbetar vid KTH:s språkenhet men har disputerat vid Stockholms universitet. KTH:s språkenhet ger kurser i språk och bedriver forskning, bland annat om olika aspekter på engelska inom högre utbildning inom ämnet Tillämpad språkvetenskap.


Text: Christer Gummeson