Klimatproblemen – en fråga om rättvisa

Studien  publiceras i tidskriften Science och följer upp 2009 års uppmärksammade artikel i Nature kring planetära gränser, som slår fast hur långt vår miljöverkan kan gå innan hela planetens stabilitet hotas.

För första gången ges nu forskningen den sociala kontext som krävs för att hitta fram till en lösning på klimatproblematiken, enligt Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria på KTH, och en av medförfattarna.

– Denna problematik går inte längre att hålla inom naturvetenskapens kunskapsramar utan måste ses i relation till samhälle och politik. Därför är det ingen slump att artikeln presenteras på World Economic Forum, säger Sverker Sörlin, som även var med om att introducera begreppet planetära gränser 2009.

Dubbel orättvisa

Artikeln i Science ger inga konkreta råd eller handlingsplaner för att bygga ett hållbart samhälle utan pekar den på de bakomliggande orsakssambanden.

Bland annat konstateras att olika delar av världsbefolkningen bidragit i olika hög grad till miljöförstöringen. Sverker Sörlin beskriver det som en dubbel orättvisa:

– Först fick många inte vara med om kalaset och när baksmällan kommer är det de som råkar mest illa ut.

Genom att ta upp begrepp som rättvisa och fördelning i relation till hur planetens gränser har överskridits ges en hjälp i prioriteringarna för samhället och politiken, menar Sörlin.

– Det finns en del idéer om hur tekniska rationaliseringar ska lösa detta, medan andra vill se en djupare förändring av samhället. Vi säger indirekt, genom att ut peka gränserna, att det inte går att enbart söka lösningar som är tekniska eller organisatoriska. Det ligger inbäddat i begrepp som rättvisa och fördelning att detta inte går att lösa utan att hantera större samhällsfrågor.

Till dem som efterlyser mer konkreta handlingsplaner är budskapet: läs den rapport som Miljöforskningsberedningen presenterade under hösten. Beredningen, där Sverker Sörlin ingår, inrättades av den tidigare regeringen men slutsatserna gäller oavsett partifärg, enligt honom.

"Gäller att inte bli pessimist"

I rapporten utvecklar han fyra handlingslinjer som tar avstamp i behovet av en bredare kunskapsbas än enbart den naturvetenskapliga.

– Hindren för genombrott i dag ligger inte i första hand i att vi saknar naturvetenskaplig förståelse utan snarare tillräcklig kunskap om hur samhällen förändras, inom områden som ekonomi, beteende, kultur, konsumtion, värderingar – hela fältet.

Sverker Sörlin efterlyser ett bredare förhållningssätt till miljö där rättvisa och fördelning står i centrum.

– Vi ser nu hur discipliner inom humaniora och samhällsvetenskap går samman inför de globala utmaningarna. Det gör det lättare för naturvetenskapliga forskare att hitta partners som formerat sig i denna riktning, säger han och ger KTH-centrat Environmental Humanities Lab som ett exempel (se faktaruta).

Även om det blir allt mer bråttom att hitta fram till en omställning gäller det inte att bli pessimist, menar han.

– Det går att få till snabba förändringar om vi lyckas vända utvecklingen. Det har vi många exempel på i historien, till exempel demokratins genomförande, folkhälsans förbättring, kvinnors och olika sexuella minoriteters rättigheter. Visserligen går den typen av processer irriterande långsamt när vi står i historiens nu, men många av dessa har skett på några årtionden.

Text: Magnus Pahlén Trogen

Behovet av grön ekonomi

Starten av KTH Environmental Humanities Lab 2012 kan ses i ljuset av behovet att lösa globala miljöproblem genom samverkan mellan vetenskapliga discipliner.  Forskningscentret fick en flygande start tack vare en donation från industrimannen Carl Bennet och är inriktat på studier av samhälle och historia i relation till miljö- och klimatutveckling.
– Idag har vi ett ekonomiskt system som producerar problem av den här typen. Det är bra på andra saker som att skapa välstånd men vi har till exempel inte lyckats fixa uppbyggnaden av en grön ekonomi.  Det är uppenbart att dagens ekonomiska teori inte räcker till utan vi behöver mer och framförallt annan typ av kunskap för att hitta fram till något nytt, säger Sverker Sörlin.
På samma sätt behöver vi sociala institutioner som är effektiva i förhållande till de planetära gränserna, menar han.
Området Environmental Humanities växer snabbt över hela världen, inte minst tack vare den efterfrågan som uppstått ur kunskap om mänskligt beteende och samhällsutveckling. Men även som ett sätt att modernisera dessa discipliner, enligt Sverker Sörlin.
– Jag ser detta som en kraftfull rörelse för att utveckla humanistisk forskning, och oerhört betydelsefullt för att skapa fler samarbeten med naturvetenskapliga forskare som delar de grundläggande visionerna. 

Nio planetära gränser

De planetära gränserna är ett försök att vetenskapligt fastställa gränser inom nio områden för att se hur långt vår miljöpåverkan kan gå innan vi hotar hela planetens stabilitet. I artikeln i Science visar forskarna att vi redan överskridit gränserna inom klimatförändring, förlust av biodiversitet, markanvändning och biogeokemiska kretslopp. De två första identifieras som så grundläggande att de i sig kan förändra planetens stabilitet.
Bakom artikeln står en internationell grupp forskare inom området global change science. Ett flertal hör hemma vid Stockholm Resilience Center där KTH deltagit sedan starten 2007. Artikeln uppdaterar gränsvärdena i 2009-års publicering samt föreslår möjliga samband mellan dem.