Kinas tickande avfallsbomb

KTH-professor skapar hållbara städer i Nanjing

Ronald Wennersten
Ronald Wennersten, professor vid Industriell ekologi, visar att hållbar stadsutveckling kan fungera på plats i Kina. (Foto: Peter Larsson)
Publicerad 2010-06-17

Kina dras med stora energi-, miljö- och avfallsproblem. Anledningen är osystematisk planering av landets nybyggnationer, korruption och att starka intressenter som bilindustrin har andra mål än hållbar stadsutveckling. Det säger de två professorer som styr samarbetet mellan KTH och Southeast University när det gäller hållbar stadsplanering.

Kina ligger inte på latsidan. När Shanghai behövde förstärka stadens infrastruktur inför den pågående världsutställningen revs många gamla hus och en 500 kilometer sexfilig motorväg monterades upp på bara något år.

Vägen från Hangzhouin till Shanghai skvallrar också om en massiv byggexplosion under det senaste decenniet. Mil efter mil av nybyggda bostäder, inte sällan 40 våningar eller högre, tornar upp sig utanför bilfönstret.

Bostäderna ska inhysa delar av de 400 miljoner kineser som förväntas flytta in till städerna från landsbygden under de närmaste 20 åren. Det krävs inte mycket fantasi för att inse vilken enorm energiåtgång deras leverne kommer att medföra, eller hur mycket avfall de nya stadsborna kommer att lämna efter sig.

Till det ska läggas att Kinas dominerande energikälla, kolkraften, enligt en undersökning som Världsbanken gjort är en bidragande orsak till att 700 000 människor dör för en förtidig död varje år.

– Om 50 år förutspås kolkraften fortfarande vara Kinas primära energilösning, säger Ronald Wennersten, professor och avdelningschef på Industriell ekologi vid KTH.

Många miljödoktorander från KTH

Allt är dock långt ifrån hopplöst. I samarbetet mellan Industriell ekologi och Southeast University i Nanjing syns flera ljusglimtar.

– Ett antal kineser har doktorerat på KTH, vi har producerat en specialbilaga om hållbar stadsplanering i Kinas ledande arkitekturtidning World Architecture och skrivit flera böcker som innehåller mängder med fallstudier: "Green North: Sustainable Urbanism and Architecture in Scandinavia" och kommande "The Whole Building Ecology", säger Ronald Wennersten.

Men det räcker inte. Med samma iver som Kina river ner och bygger nytt har han tillsammans med professorn och arkitekten Zhang Tong gett sig i kast med nästa gemensamma projekt.

– Det är ett pilotprojekt i Bixi, en kinesisk stad stor som Uppsala. Tanken är att visa att hållbar stadsutveckling kan fungera även i Kina, säger Zhang Tong.

Stöd från regeringen

Projektet har sitt stöd i den kinesiska regeringens löfte om miljön som ett prioriterat ämne. Men det är inte tillräckligt, säger Zhang Tong.

– Klimatfrågan måste uppmärksammas av alla, inte bara av den kinesiska regeringen. För detta krävs konkreta fall från verkligheten, som exempelvis Bixi-projektet, annars kommer prioriteringen bara att uppfattas som reklam i syfte att försköna Kinas insatser.

Ronald Wennersten berättar att miljöteknikmarknaden årligen omsätter 644 miljarder euro i Kina. Så det finns gott om pengar att hämta för investerings- och profithungriga företag.

Både han och Zhang Tong är överens om att kombinationen av miljö- och stadsplanering till ett fungerande system kan hjälpa Kina på fötter igen, både vad gäller energi- och avfallsproblemen. Men snabbt måste det gå, för Kina ligger som bekant inte på latsidan när man väl har bestämt sig.


Text: Peter Larsson