Tobias Porserud
Det frivilliga kårmedlemskapet sätter press på oss att bli bättre, säger ordföranden Tobias Porserud. (Foto: Christer Gummeson)

Kårens största prövning på 100 år

Publicerad 2010-02-12

KTH:s studentkår står inför sin största utmaning på 100 år. Från och med i höst är medlemskapet i kåren frivilligt. Kårordföranden räknar med att inledningsvis tappa ungefär hälften av medlemmarna.

– Men jag är positiv till förändringen. Sveriges studentkårer behöver nog en kick i rumpan för att bli bättre på att utföra sitt uppdrag. Nu måste vi vässa vår verksamhet för att behålla förtroendet, säger Tobias Porserud, ordförande för THS, KTH:s studentkår.

Från och med juli månad avskaffas kårobligatoriet, som stadgat att alla studenter vid landets lärosäten måste vara anslutna till en studentkår. Och strax innan dess, i mitten av april, ska KTH:s styrelse ha beslutat om vem eller vilka som ska få verka som studentkår vid KTH de närmaste tre åren.

– Vi kan inte ens vara säkra på att vi får bilda kår på KTH till hösten eftersom det avgörs genom en ansökningsprocess i och med lagändringen. Men jag har fått ett muntligt avtal från alla 17 kårsektioner att de ställer sig bakom THS ansökan. Och därför ser jag i nuläget inga konkurrenter till oss, säger Tobias Porserud.

Senast 1 mars ska de studentsammanslutningar som vill bilda en kår komma in med ansökan. Den eller de sammanslutningar som bäst anses representera KTH:s studenter ska enligt den nya lagtexten få verka som kår under en treårig mandatperiod. Beslutet tas av KTH:s styrelse 21 april.

Tala gott om THS

Men oavsett utgången av ansökningsprocessen så blir det frivilligt för studenterna att gå med i kåren. Enligt en medlemsundersökning som THS gjort nyligen uppger knappt 50 procent att de även i fortsättningen är säkra på att de vill betala och bli medlemmar i KTH:s studentkår.

– Därför blir det än viktigare för oss att profilera vår verksamhet. Vi måste se till att alla som är med i THS tycker att vi är så bra att de talar gott om oss för sina vänner. Det är det bästa sättet att rekrytera nya medlemmar och säkra vår framtid.

Medlemsundersökningen visade också att okunskapen är stor om vad THS egentligen gör för något. Många känner till exempel inte till att det är kåren som driver de populära arbetsmarknadsdagarna Armada eller att kårens medverkan i olika arbetsgrupper på KTH starkt påverkar utbildningarnas utformning. Många vet heller inte om att sektionerna, som är mer studentnära, faktiskt är en del av THS, menar Tobias Porserud.

Att få bukt med okunskapen är grunden för THS möjlighet att bygga förtroendet för att även i framtiden få vara studenternas officiella röst på KTH, konstaterar han.

– Vårt framgångsrecept bygger på tre steg: ta reda på vad medlemmarna vill att kåren ska syssla med, sedan genomföra det som medlemmar vill och till sist berätta vad vi faktiskt gjort.

Ekonomiska förluster

Det beräknade medlemstappet medför stora ekonomiska förluster för THS, ungefär 3 miljoner kronor i minskade medlemsavgifter. Till viss del kommer intäktsförlusterna kompenseras med statliga bidrag. Men kåren tvingas i framtiden tydligare prioritera bland sina uppgifter. Medlemsundersökningen visade att studenterna värnar om kårens näringslivsverksamhet och påverkansarbetet inom utbildningarna.

– Men vi måste också bli kostnadseffektivare. Kårhuset är en stor utgiftspost. Vi kommer att hyra ut lokaler till olika intressenter för att stärka våra finanser, säger Tobias Porserud.

En påtaglig konsekvens i det praktiska arbetet för kåren framöver blir att särskilja mellan studenter och kårmedlemmar. Om THS bildar studentkår till hösten representerar man alla studenter i arbetet gentemot KTH, även om det bara blir hälften av studenterna som är THS-anslutna.

– Skillnaden uppstår i kårens egna aktiviteter. Alla studenter är förstås välkomna på våra fester, men det är bara medlemmar som får ta del av fördelarna, som till exempel rabatterade priser, säger Tobias Porserud.

En annan märkbar skillnad med den nya lagstiftningen är att det blir lärosätet, alltså KTH, som ansvarar för högskolans studiesociala verksamhet. I dag står THS för en överväldigande majoritet av den verksamheten.

Inför övergången ska KTH och THS gemensamt besluta om vad som ska erbjudas alla som studerar vid KTH och vad som inte ska det. Verksamhet som ska rikta sig till alla studenter kräver KTH:s medfinansiering, konstaterar Porserud.

– Det ska bli väldigt intressant att mer konkret få reda på hur högt KTH prioriterar ett levande Campus och vilket stöd de ger oss för att förbättra studenternas studiesociala miljö, säger Tobias Porserud.


Text: Christer Gummeson