Joakim Lilliesköld
God självkännedom ökar studenternas möjligheter att utvecklas till moderna ingenjörer, menar Joakim Lilliesköld. (Foto Håkan Lindgren)

Känsliga ingenjörer blir bättre ledare

Publicerad 2012-03-09

God självkännedom är en förutsättning när studenterna ska träna upp sin emotionella intelligens. Då lyckas de bättre med sina projektarbeten och utvecklas till framgångslika ledare. Det menar Joakim Lilliesköld, som har fått KTH:s pedagogiska pris för sitt helhetstänk om ingenjörsfärdigheterna.

”Vad är en bra ledare?” När Joakim Lilliesköld slänger ut frågan till de 30 studenterna i en lektionssal på Osqualdas väg börjar en ivrig diskussion om varför många ledare i arbetslivet gång efter annan misslyckas med att få med sig alla medarbetare på tåget.

– En ingenjör lär sig att identifiera det rätta sättet, men i ledarskap finns det många rätta sätt. Viktiga ingredienser i ett bra ledarskap är emotionell intelligens, och att kunna se helheten i längre tidsperspektiv, säger Joakim Lilliesköld, som är grundutbildningsansvarig på Skolan för elektroteknik.

Han har själv gått igenom stålbadet för att kunna ställa sig utanför sig själv och se helheten. Sju dagar med helt okända människor på något som mer liknade ett intensivt träningsläger än en retreat för ledarskap. Här fick alla ge feedback om honom – direkt till honom. Han fick bara ta emot.

– Det var en mycket lärorik utmaning att se sig själv utifrån. Och tufft. Det fanns personer som bröt ihop, men sedan självklart växte av insikten, berättar han.

Feedback bästa verktyget

På Elektroskolan leder Joakim Lilliesköld en samtalsserie i ingenjörsfärdigheter för studenter på fjärde året på civilingenjörsutbildningen och första året i masterprogrammen. Han uppmanar dem att börja arbeta med sin självbild i god tid. För ska man ha en chans att träna upp sin emotionella intelligens krävs stor självkänndom:

– Dessvärre har många exjobbare liten koll på hur de beter sig och reagerar. God självkännedom är ofta nyckeln till ett lyckat exjobb och om man lyckas skapa hållbara kontakter med industrin, säger han.

Om det är något han vill att studenterna ska ta med sig från samtalsserien så är det att de ska ta hjälp av varandra.

– Era bästa lärare för ökad självkännedom är de som sitter bredvid er här i föreläsningssalen. Feedback är ett bra och enkelt verktyg. Jag vill att ni börjar ge varandra feedback redan nu, säger Joakim Lilliesköld och visar med händerna att studenterna ska närma sig varandra.

Joakim Lilliesköld fick KTH:s pedagogiska pris 2011 för sitt helhetstänk kring ingenjörsfärdigheterna och arbetet med att ge dem större utrymme inom utbildningen. Under året som gått har skolans lärare arbetat hårt för att göra verklighet av idéerna.

Konceptet är enkelt: Prata ingenjörsfärdigheter tidigt i utbildningen, såsom ledarskap, kritiskt tänkande, hållbar utveckling och presentationsteknik. Ge samtalsserien till svenska och internationella studenter tillsammans under första året på masterprogrammet. Håll samtalen i både stora och mindre grupper och introducera fler projektarbeten, på alla nivåer.

– Ska studenterna ha en chans att bli duktiga på grupparbete, ledarskap och presentationsteknik måste de få öva under flera år med återkoppling från både lärare och studiekamrater, säger Joakim Lilliesköld.

Vinnande koncept på spåren

Hans ambition är att genomföra flera små förändringar i civilingenjörsprogrammet i elektroteknik. Projektkursen i årskurs två är ett exempel.

Här ska studenterna bygga en högtalare genom att tillämpa kunskaperna från framför allt kurserna Signal och system och Teoretisk elektroteknik. Tidigare har det inte varit självklart för studenterna varför de ska sitta och räkna på olika modeller i de teoretiska kurserna, säger Joakim Lilliesköld.

– Men med projektkursen förstod studenterna vad de skulle ha beräkningarna och modellerna till, och varför man måste vira spolen på ett visst sätt. ”Verktygslådan” är inte alltid så enkel som den ser ut i teorin. Upphängningen av högtalaren visade sig till exempel vara mer komplex än vad mekanikkursen hade behandlat.

Att skapa en projektkurs för årkurs två som tillämpar svåra ämneskunskaper, utan att kursen blir alltför komplicera, är en stor utmaning. Därför är resultatet med ”högtalarprojektet” mycket glädjande, konstaterar han.

 Lärarna är ett vinnande koncept på spåret. Vi kommer att fortsätta att utveckla metoden när vi ska arbeta med hållbar utveckling de kommande åren, säger han.

Text: Marie Androv