Kalle synar idrottarnas gränser

Studier på KTH banade väg för forskning på GIH

Karl Daggfeldt
Karl Daggfeldt, KTH-alumn, ex-världsmästare och numera lektor på GIH, forskar om var gränserna går för idrottares prestationer (Foto: Christer Gummeson).
Publicerad 2009-10-14

Han tog examen vid Teknisk fysik på KTH 1988. Fjorton år senare disputerade han vid Karolinska Institutet med en avhandling inom biomekanik. Parallellt har han ägnat sig åt en idrottskarriär och blev världsmästare i karate 1986. I dag förenar Karl Daggfeldt sina intressen som lektor vid Gymnastik- och idrottshögskolan.

Hur snabbt kan en människa springa? Den frågan ställde Svenska Dagbladet till Karl Daggfeldt i augusti efter att sprintern Usain Bolt med sina 9,58 sek hade slaktat världsrekordet på 100 meter. Och även om det är omöjligt att peka ut var gränsen går för människans snabbhet, vilket han menar, är det ingen tillfällighet att det är just honom man vänder sig till för att ställa frågan.

Karl Daggfeldt är lektor i rörelselära med inriktning biomekanik och motorisk kontroll vid Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH). Dessutom har han skrivit populärvetenskapliga artiklar om förutsättningar för och begränsningar av människans idrottsliga förmåga (till exempel i artikeln ”Varför inte 60 meter i längdhopp?” i Forskning och framsteg 2004).

Karl Daggfeldt läste teknisk fysik på KTH och tog civilingenjörsexamen 1988. Ex-jobbet gjorde han på GIH och där blev han kvar, inledningsvis som laboratorieassistent.

Ingenjörskunskaper viktiga

När han sedan ville doktorera krävdes kunskaper i fysiologi – så han kompletterade sin utbildning med kurser i fysiologi och om nervsystemets struktur och funktion på Karolinska institutet (KI) och neuronnätsmodellering på KTH. 2002 disputerade han vid KI med avhandlingen ”Biomechanics of Back Extension Torque production About the Lumbar Spine”.

– Man vet inte så mycket om vad som händer rent anatomiskt när ryggen belastas och det är viktigt att försöka förstå det, säger Karl Daggfeldt.

Han använde sig av något som kallas för The Visible Human, en databas som finns tillgänglig på internet med modeller av kroppsdelar som kan användas för modellering.

– Man ”sågar” tunna bitar av en människokropp och laddar ner bildmaterial för vidare studier. Det gör att man kan prestera väldigt exakta mätningar, till skillnad mot dissekering där det är svårt att få samma precision, säger Karl Daggfeldt.

– Biomekanik är ett område där det oftast är läkare, sjukgymnaster och idrottslärare som är verksamma. De saknar ofta tekniskt kunnande och har inte de solida kunskaper i matematik och fysik som krävs. Det gör att det finns en hel del missuppfattningar kring hur man ställer upp en mekanisk modell.

Hjärnans aktivitet vid finter

Karl Daggfeldts forskning på GIH handlar om hur hjärnan fungerar i olika sammanhang. För detta använder han så kallad EEG-utrustning och mäter spänningen utanpå skalpen. Just nu håller han på med ett projekt om hjärnaktiviteten vid fintsituationer, till exempel inom lagidrotter.

– Jag studerar reaktioner och vad det är som händer i hjärnan när man blir störd. Hur samarbetar höger och vänster hjärnhalva och vad har de för skilda uppgifter?

Karl Daggfeldt har även hunnit med en framgångsrik karriär som idrottsman. Han var med i landslaget i karate åren 1983–1991 och blev världsmästare i Sydney 1986.

– Jag gick ju på KTH då. Det fungerade bra att kombinera elitidrott och studier, men det blev inte mycket tid över till annat. Jag tränade och tävlade på kvällar och helger. Ibland hände det att jag fick ta taxi från Arlanda för att hinna till en föreläsning på måndag morgon. Men jag missade aldrig en enda föreläsning eller tenta, säger han.

Hur ska då en människas kropp vara byggd optimalt för att kunna springa så fort som möjligt?

– Det handlar ju om att föra benen fram och tillbaka så fort som möjligt, och då är det viktigt med långa och lätta ben. Ett bra exempel på det är strutsen, vilken är den snabbaste tvåbente löparen. Den springer nästan dubbelt så fort som människan, säger Karl Daggfeldt.


Text: Håkan Soold