Till innehåll på sidan
Jake Whitehead
Jake Whitehead har politiska ambitioner med sin forskning – att medverka till beslut som gynnar miljön. (Foto: Christer Gummeson)

Jake blandar vetenskap och politik

Publicerad 2012-04-26

Han brinner för förändring och menar att vi måste låta ekologiska argument stå över ekonomiska när det gäller tillväxt. Nu gör Jake Whitehead två doktorsavhandlingar samtidigt, en vid KTH och den andra vid Queensland University of Technology (QUT).

När han år 2009 valde vilket europeiskt universitet han ville studera vid stod valet mellan KTH, Leeds University och Politecnico di Milano. Dessa tre har bäst renommé i Europa vad gäller transportforskning, menar han.

– Valet föll på KTH eftersom jag ville utmana mig själv mer än vad valet av ett engelskt universitet skulle betyda. Men inte fullt så mycket som det skulle innebära att lära sig italienska för att i förlängningen skriva en avhandling på språket. Vissa dagar är ämnet tillräckligt svårt på engelska, säger Jake Whitehead och skrattar.

När det blev dags för att doktorera kläcktes idén att göra det vid både KTH och QUT. Båda avhandlingarna utgår från samma fråga: hur ska vi mäta hållbarheten i våra transportsystem?

– Förhoppningen är att fastställa ett ramverk för att mäta och jämföra hållbarhet. Detta kan sedan användas för att jämföra hur olika politiska åtgärder påverkar systemen i olika länder och städer emellan.

Avhandlingen vid QUT fokuserar på att hitta och värdera en rad indikatorer för hållbarhet genom att mäta deras inverkan i cirka 50 länder. Avhandling nummer två, som görs vid KTH, undersöker systemet med biltullar i Stockholm med inriktning på vilket resultat miljöbilsundantaget gett. Han betonar att han arbetar med bägge parallellt, och målet är att bli klar på bägge fronter på fyra år.

– En av fördelarna är naturligtvis att jag lyckas nå dubbelt så långt i forskningen på halva tiden. Även om det kräver en något större arbetsinsats, säger han.

Klimatkompenserar sina resor

Att det blir två och inte en avhandling har i grunden med finansieringen att göra.

Respektive lärosäte kräver att avhandlingen knyts till dem. Även kraven på avhandlingarna skiljer sig från varandra. Vid QUT får en doktorsavhandling endast ta tre år att slutföra men för det har han fått dispens. Arbetet vid QUT fokuseras helt på forskningen och inga av de kurser som krävs vid KTH finns närvarande.

– Samtidigt ger kurserna på KTH mig mycket kunskap som jag får omedelbar användning av. Detta ger mig en unik möjlighet att arbeta med välkända forskare, och själv få vara verksam på två helt olika platser.

Konsekvensen är att Jake Whitehead flyger flitigt mellan Australien och Sverige. Vilket väcker etiska problem för en hållbarhetsforskare. När syftet med forskningen är att minska andras ekologiska avtryck måste han också minska sitt eget. Därför tar han parallellt fram ett system för att se till att avhandlingarna ska vara klimatneutrala.

– I fjol orsakade mina flygresor utsläpp med strax under 20 ton koldioxid. Nu har jag en budget för i år och hoppas kunna minska den för varje år som går, och här ingår inte bara resor utan allt som går att mäta.

Klimatkompenseringen kommer från den egna doktorandlönen. Tjänsten han använder för tillfället heter Climate care och slussar pengarna bland annat till energiprojekt i utvecklingsländer.

– Samtidigt så inser jag ju att klimatkompensationen bara fungerar som plåster på såret och att vi i stället måste globalt minska våra utsläpp.

Medverka till politiska beslut

På längre sikt vill Jake Whitehead inte bara genomföra forskningen som ska ligga till grund för nya politiska beslut, utan även medverka till besluten som politiskt aktiv.

– Transporter är bland de mest bidragande orsakerna till ökningen av växthusgaser. Kan vi uppmuntra människor till bättre val när gäller transporter så är min förhoppning att de gör andra liknande val i livet. Detta är också min politiska drivkraft.

I det ramverk han bygger upp finns indikatorer som skvallrar om en mycket öppen attityd till förändring. Här finns värdemätare som klokhet (wisdom), socialt samspel och samhällsrelationer.

– Visst, dessa är svåra att mäta men på det sättet breddar jag begreppet hållbarhet till att betyda välmående inom såväl ekonomiska som sociala och ekologiska fält.

Själv har han inspirerats av den engelska professorn Tim Jackson vars rapport ”Välfärd utan tillväxt” fått stor spridning.

– En av de största utmaningarna vi har framför oss är att se till att de förbättringar vi gör inte blir kosmetiska utan genomgripande och når kärnan av problemet.

”Välmående” styr miljöbesluten

I dag står ekonomiska argument ofta mot de ekologiska och så gott som alltid vinner de ekonomiska, menar han.

– Men jag tycker inte de ska ses som separata utan sammanflätade. Vi borde ha en mer holistisk syn på utveckling, i stället för att låta endast ekonomiska krav styra våra beslut.

Vissa av de ”mjukare” indikatorerna börjar också få internationellt genomslag, berättar han. Frankrike har ett eget index över människors välmående och OECD publicerar varje år en liknande rapport.

– Jag försöker vara optimistisk men även ha en realistisk syn om att vi har en lång väg kvar. Men de senaste fem, tio åren har skapat en medvetenhet hos de allra flesta och kan vi fortsätta på den vägen så kan vi bromsa i tid.

Att som forskare även ha politiska ambitioner kan sticka i ögonen, menar han, och en av hans största utmaningar är att förhålla sig så objektiv som möjligt.

– Jag har förmånen att kunna omge mig av människor med mycket olika åsikter. Även klimatskeptiker finns i mitt nätverk. De bidrar genom att ge mig den kritik och feedback som behövs för att kunna ta ett steg tillbaka och utvärdera vart jag är på väg.

”Slöseri med skattepengar”

Jake Whitehead ger ett ödmjukt men intensivt intryck. Och han tvekar inte att ta sig an fler uppgifter som kan ge positiva förändringar. Till exempel startade han webbplatsen ”Progressive talks” under förra året med målet att bli en internationell möteplats för framåtsyftande idéer. Tanken är att de bästa idéerna sedan ska lyftas vidare till lokala politiker i varje land.

– Hittills har den fungerat mest som en prototyp där jag testat olika funktioner. Nu ska jag göra om den så att den blir mer likt ett socialt nätverk. Det slutgiltiga målet är att skapa ett globalt nätverk med hjälp av mitt eget nätverk och andras, säger Jake Whitehead.

Nyligen drog han även igång en namninsamling tillsammans med tre KTH-doktorander. Syftet är att internationella doktorander lättare ska få permanent uppehållstillstånd i landet.

– Vår forskning bekostas av svenska skattepengar så det är ett slöseri att inte låta oss stanna i landet och arbeta när vi är färdiga. Detta är tvärtom ett unikt tillfälle att ta tillvara högt utbildade och kunniga personer.

Själv flyger han tillbaka till Australien i augusti för nästa arbetsperiod vid QUT.

Text: Magnus Trogen