Till innehåll på sidan

"Jag har minst tio yrken"

Elzbieta Plaza
Lärare, konsult, rådgivare, ekonom, säljare, redaktör – och researrangör. Forskarrollen innehåller många yrken, konstaterar Elzbieta Plaza, nybliven professor i vattenreningsteknik. (Foto: Peter Larsson)
Publicerad 2010-10-27

Hon är nybakad professor i vattenförsörjnings- och avloppsteknik, men enligt henne själv har hon även nio andra yrken. Häng med Elzbieta Plaza när hon berättar om poängen med anammox och varför vattenrening kan bli en enormt stor exportvara för Sverige.

Elzbieta Plaza stormar in på mitt kontor med andan i halsen. Jag är ledsen att jag är sen, säger hon, trots att det bara gått några minuter över avtalad tid.

Hon har mycket att stå i, och kommer direkt från en konferens i Montreal som arrangerats av IWA, International Water Association.

4 000 deltagare från 90 länder på konferensen är kanske inget rekord, men speglar ändå att ämnesområdet - vatten och avlopp - är en rykande het bransch just nu. Flera gånger i veckan dyker olika länders problem kring vatten och vattenrening upp i medierna.

Och det är just detta hon jobbar med, Elzbieta Plaza. Att se till att vi i slutändan har en ren natur. Ren från bland annat organiska ämnen, läkemedelsrester, fosfor och kväve.

Svensk vattenreningshistoria tog sin början redan för hundra år sedan. Ett viktigt steg togs på 1950-talet när man introducerade olika biologiska processer i reningsverken. På 1970-talet noterade man en allt våldsammare algblomning både ute till havs, vid kuster och i svenska insjöar och vattendrag, och insåg att fosfor måste bort från det renade avloppsvattnet.

På 1980-talet kom insikten att fosfor inte var ensam bov i dramat, utan att även kväve kunde vara en bidragande orsak. Och just det doktorerade Elzbieta Plaza på – mellan 1985 och 1990 testade hon olika metoder med kväverening för avloppsvattnet.

I dag är det läkemedelsrester som står högst på "Att rena vattnet från-listan". Flertalet ämnen från läkemedlen går nämligen rakt igenom reningsverken.

Hitta nya metoder

Elzbieta Plazas egna forskningsagenda har under de senaste åren varit inriktad på närsaltsreduktion. Men också membranteknik, borttagning av läkemedelsrester och fosforutvinning ur slam och aska har stått i hennes fokus.

– Det gäller att hitta nya processer, eller kombination av processer, för att uppnå en bättre rening och därigenom bli kvitt läkemedelsrester i naturen. Jag, eller rättare sagt vi i forskningsgruppen, jobbar på att hitta nya metoder för att rena vatten, säger hon.

Under de senaste tio åren har hon varit involverad i ett stort projekt med anammox-bakterier. De används för att avlägsna kväve ur vatten med hög kvävehalt, ända upp till 1000 mg per liter, och sedan omvandla det till kvävgas som släpps ut i den fria luften. Dessa bakterier behöver ingen extern kolkälla, som denitrifikations-bakterier i traditionell kväverening. I den nya deammonifikations-metoden, som utnyttjar anammox-processen, sparar man energi, kemikalier och man har mindre koldioxidutsläpp.

– I framtiden kommer forskningen att inriktas på vatten- och avloppsreningsmetoder i kombination med återvinning av resurser och material, till exempel biogas och fosfor ur slammet från reningsprocessen. Det är en trend att titta närmare på detta.

Sammantaget har Sverige kommit långt inom vattenreningsteknik, och har alltid varit ledande på fosfor- och kväverening. Elzbieta Plaza pekar ut vattenrening som en viktig framtidsbransch.

– Vattenrening kan bli en enorm stort exportvara för Sverige. KTH är med och driver detta, inte minst genom vår delaktighet i forskningsanläggningen Hammarby Sjöstadsverk som ägs av KTH och Svenska miljöinstitutet (IVL) tillsammans. Utvecklar vi nya innovativa processer kan vi sälja reningsteknik till exempelvis Kina, säger Elzbieta Plaza.

Hon konstaterar att vattenrening är ett interdisciplinärt område. Det finns koppling till ämnen som mikrobiologi, kemi, systemanalys, bioteknik och styr- och reglerteknik.

Nyfikenhet driver

Förutom anammox-projektet är Elzbieta Plaza involverad i flera andra stora forskningsprojekt, bland annat inom ett forsknings- och utbildningskluster som går under namnet "VA-kluster Mälardalen" och som inbegriper KTH, Uppsala universitet, Sveriges lantbruksuniversitet, Mälardalens högskola och IVL. Dessutom ingår de stora VA-organisationerna i regionen.

– Det går ut på att forska fram nya hållbara metoder och processer för vattenrening och slamhantering. De olika medaktörerna kompletterar varandra och förbättrar samspel med samhället. Syftet är att bidra till en effektivisering av våra avlopps- och slamhanteringssystem och att så lite energi och kemikalier som möjligt ska gå åt vid vattenreningen. Vi vill också ta fram VA-utbildningar i toppklass på våra lärosäten och lyfta fram området som ett viktigt och intressant ämne med många samhälls- och miljötillämpningar, säger Elzbieta Plaza.


Berätta om din passion för forskning, vad driver dig att forska?

– Oj. Jag är nyfiken! Det innehåller spännande och stimulerande arbetsuppgifter, och jag är en problemlösare. Får man svar på en fråga dyker ofta upp en ny. Det är också en omväxlande arbetsmiljö med många arbetsuppgifter. Jag brukar säga att jag har minst tio yrken. Jag är forskare, lärare, ingenjör, konsult, rådgivare och så driver jag resebyrå, eftersom det är så mycket logistik runt många internationella utbytesprogram och konferenser. Jag är också ekonom, redaktör, säljare och administratör, säger Elzbieta Plaza och skrattar.

Hon berättar att hon skapat många kurser och utbildningsprogram inom vattenförsörjnings- och avloppsteknik.

– Det är mycket stimulerande att följa unga människor utbildningsprocess.

Samtidigt som forskarrollen ställer mycket höga prestationskrav så är forskningen inget enmansjobb. Det understryker Elzbieta Plaza genom att hela tiden tala om ett "vi".

– Man kan inte göra den här forskningen själv. Det krävs ett team, och experimenten är väldigt tidskrävande. Dessutom behöver vi kontinuerlig hjälp från reningsverken och resten av vattenindustrin. En nära koppling mellan forskning, näringsliv och reningsverk har varit en förutsättning för att vår forskning ens ska kunna fungera, säger Elzbieta Plaza.

Lämna tillbaka vattnet rent

Även när hon berättar om höjdpunkterna i sin forskarkarriär går hennes tankar till teamet.

– Jag blev extra glad när två av mina ex-jobbare fick pris för bästa examensarbete 2009. Men visst, jag blev också glad när jag fick ett internationellt uppmärksammande i form av Water Environment Federation-priset för "Outstanding professionalism".

Ett av de största ögonblicken var när VA-gruppen fick till en fullskalig implementering av anammox-processen på Himmerfjärdsverket.

– Det känns mycket tillfredställande att efter flera års experiment i laboratorie- och pilotskala få se sina forskningsresultat tillämpade i fullskala i verkligheten. Tänk att vi började här på KTH i vårt laboratorium med två 8-liters hinkar. Från två hinkar till fullskala – det är VA-gruppens framgång största framgång hittills, säger hon.

Innan vi skiljs åt nämner Elzbieta Plaza det som förmodligen präglat henne mest när det gäller yrkesval.

– Vatten är ett lån från naturen, vi ska lämna tillbaka det lika rent som när vi lånade det. Jag jobbar för att detta ska ske, för vi ska inte försämra naturen, säger Elzbieta Plaza.


Text: Peter Larsson

Elzbieta Plaza

Ålder: 56
Familj: Gift
Intressen: Älskar resor och har besökt 80 länder. Naturfotografering, skidåkning, simning.